Bättre

Håhåjaja. JAg lade mig för att vila en stund och lyckades lugna ner mig igen. Sen ringde mina boendestöd så vi tog en liten pratstund nere på gården. Men jag märker verkligen hur pratsam jag är när jag får någon att prata med. Munnen går i ett på mig, det är som om orden inte får plats utan ramlar ut och ner och upp allt medan tungan ringer i munnen på mig.

Så nu känner jag mig vederkvickad och pigg igen. Nu är det dags för lite kaffe innan jag åker til affären och köper kräftor, mjölk och en stor cola som jag ska klunka i mig eftersom jag är så förbannat törstig och vatten inte verkar kunna mätta min törst.

Så får det bli minsan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback