WoBWorld

Hur i hela värden fungerar vi människor. Hur och varför blir vi rasister. Det finns finnar som avskyr araber. Men vänta lite. De är finnar. Finland var i 1000 år ett lydrike till Sverige. Finnar var "nästan svenska, men inte riktigt". Trasch liksom. Vad fan är de nu då? De lever i en skyddad verkstad, i alla fall här i Borås där det finns folk som är födda här men som bryter åt helvete på finska eller knappt fattar det svenska språket överhuvudtaget. Men de gillar inte ?utlänningar?

 

 

Det värsta är att det finns blattar som avskyr andra blattar. Hur dumma kan de bli utan att nån sätter ner foten. Eller alla dessa som utnyttjar att de är blattar? "Jag inte förstå svenska" i tvättstugan. Nähä. Du har nog med vett att sätta upp en tvättid men du fattar inte att jag har bokat MINA maskiner?

 

 

Men jag kommer aldrig att glömma hur min mormor berättade att det inte fick ta vatten ur den gemensamma brunnen på gården i Viskafors utan var tvungna att hämta vatten hos en barmhärtig granne eftersom de andra på gården satte ett hänglås på brunnen. För de var ju "finnjävlar". Sorry arslen om nån lever fortfarande, de var Ingermanländare.

 

 

Jag har fuskat lite i släktforskning och funnit att på min faders sida stammar jag från bönder, fabriksarbetare och indelta soldater sedan många hundra år. På min moders sida stammar jag från... tja, fan vet. Vi kommer från Ingermanland. En gammal Svensk koloni dit de värsta brottslingarna skickades. Min morfar var lång och blåögd, en äkta arier. Min mormor var liten och hade de allra vackraste guldbruna ögon man kan finna. Så jag misstänker att min morfar stammade från en tjuv och min mormor från en gammal rysk släkt. Armas, min mormors kusin om jag fattat allt rätt, är snedögd som en mongol så nog fan finns det tartarblod i mig. Han är dessutom berömd poet i Ryssland så jag kan se att min drift att skriva finns i mig från födseln.

Alla vi Hiiris är förresten drivna av att skapa, kusin E spelar löjligt bra gitarr, kusin A spelar för husbehov, kusin J skapar i lera och med stenar, kusin J är välkänd skulptör, kusin E sjunger vackert så det förslår. Likadant med hennes två systrar. Moster R är textilkonstnär och målar. Resten, tja ska jag vara ärlig så tror jag resten lider av att inte göra, att inte skapa det som lever i dem. Själv skriver jag taskig poesi och bloggar.

Vi är alla drivna av att skapa, kreera. Göra nått av livet. Den driften tro jag kommer från det Ryska.

Min mormor och morfar är mina hjältar i livet. När det är svårt att leva så tänker jag på vad de försakat för att jag ska få leva. De genomgick som min mormor sa, tre världskrig. Min morfar blev inkastad i en cell under ryska revolutionen med en revolver. Han tänkte ?vad ska jag med den till?? tanken var givetvis att han skulle skjuta sig själv så att nån slapp att ta ansvar för ännu en ung bondes liv. Men han kom ut fast hans bröder försvann en efter en i revolutionens skugga. En gick på ett tåg sedan dess har ingen sett honom eller hört vad som hände honom.

Men min morfar överlevde, träffade min mormor, de startade en familj där två barn dog i späd ålder. De levde lyckliga i några år innan helvetet började igen. Finska vinterkriget sedan andra världskriget. Det var viktigt för min mormor att skilja dem där åt, därav de ?tre världskrigen?. De blev satta i fångläger. Men en dag fick de nog, valde att rymma. Min morfar sa ?öppna porten, vi går nu? och den snopna vakten kunde inte annat. Så autoritär kunde min morfar vara. Så de gick, trots att de hade 4 barn med sig, ut genom porten medan vakterna tog sitt förnuft till fånga och började skjuta efter dem.

De vandrade över isen från finland till Sverige, blev utslängda, vandrade tillbaka med ett nyfött barn på en pulka (min mor). Min morfar jobbade sedan för Tyskarna med att bygga ubåtar. Hans nazitendenser hängde med till att han dog. Visst är det tragiskt. Men han hade blivit jagad av kommunisterna sedan han var 16 år så hans val var lätt. Men nog var det pinsamt när han som 90-åring gjorde Heil Hitler. Men samtidigt kan jag förstå honom. Han bytte en tyrann mot en annan. Stalin var ju ingen klippa att luta sig emot han heller.

 

Min goda vän Maria P, som ofta till min glädje skriver inlägg på min blogg, har liksom jag rötter i Ingermanland. Vi har båda fått höra hur våra föräldrar fått växa upp i det här vackra landet och slåss mot fördomar och rena dumheter. Min mor blev satt i Svensk skola och fick stryk av sin lärare för att hon inte kunde svenska. Det har gett henne en aversion mot lärdom. Hon rankar hårt kroppsarbete högre, vilket har skapat många kontroverser mellan oss då jag velat ha mer av livet än ett evigt kneg. Hon vill inte gärna att man ska ?tro man är något? och jag för min del tror det hela stammar från att hennes lärare ?trodde hon var nått?.

 

Min far var uppväxt i en borgarsläkt. En far med eget företag, en farbror med eget företag. I en välbärgad borgarfamilj. Största åkeriet i staden. Yngst. Lillpojken. Bortklemad, alltid en storebror som tog hand om alla andra om det krånglade. Mina farbröder var alla lyckade men en jobbade ihjäl sig, en dog i sviterna av sin alkoholims, min far på sätt och vis med. En farbror tror jag lever men jag vet inte riktigt.

Min far började som springpojke, fortsatte som privatchaufför och trädgårdsmästare och sedan säljare med Europa som område. Sedan slutade han som revisor innan nerverna satte stopp för det hela. Samma nerver som jag ärvt. De nerverna plus det Ryska tungsinnet. Grattis Jonas :-) Dessutom utvecklade han en alkoholism under åren på 50 och 60-talen när han åkte runt och sålde och ?representerade?. Han var född 22 om någon undrar, så han var 48 när jag kom till världen. Jag har en syster född 55 som jag inte har den allra minsta kontakt med. Själv är jag född 70. Jag har även ärvt alkoholismen fast jag inte representerat en enda dag i mitt liv. Så lätt kan det gå.

 

Jag och min kusin E hade en riktigt intressant och givande diskussion kring detta i morse. Han har verkligen koll på släkten och jag hoppas att vi kan samla alla Hiiris (betyder mus på finska) till ett riktigt stort jäkla baluns till våren. 16 kusiner är vi och alla har ynglat av sig.

 

Men tittar man noga på det så är det ju ett jäkla under att vi finns till alls. Allt beror på två människors livsvilja, beslutsamhet och kärlek. Det finns ett kort på mina morföräldrar i stugan, ett kort taget där nere där se står och tittar på varandra, min morfar i den helt dunderfåniga hatten som mormor köpt i Las Palmas. Men de är som nykära efter nästan 70 år ihop. Jag hoppas jag finner sån kärlek nån dag.

 

Men för att återgå till det påbörjade temat. Vad vill rasister egentligen? Vill de ha inavel? Att syster skaffar barn med sin broder för att hålla blodet rent? Det måste ju vara rasistens högsta dröm. Alla har tre ögon och spelar banjo?

 

Hur jävla dumma får folk egentligen bli?