WoBWorld

Jag har ont i lungorna av alla cigaretter, ont i hjärtat av all sorg och ont i själen av all rädsla. Muskler som spänns, tankar som fastan. En förtorkad tunga i munnen som rycker och sträcker sig för att finna ro någonstans. Från mina händer rinner droppar av svett ner på mitt tangentbord. Min tröja är våt av svett. Nerför mina kinder rinner salta droppar, från hårfästet, från mina ögon. Blandar sig, faller ner på mattan. Konstiga, förvridna tankar tar över mina drömmar, dräper dem med sin självklarhet. Livet går ut på att döden dö. Livet är ett helvete sen så skall vi dö, en sång i mitt hvuvud.

Är detta allt? En enda kort sekund av evigt lidande bland tidens alla myrriader av sekunder. Vad finns det sen? En minuts lycka? Jag hoppas på den där minuten för varje sekund jag lider. Att allt ska vara värt det. Att barns pussar och lövskogs sus skall uppväga allt det svarta fula i världen.

Man kan ju alltid hoppas i alla fall.