Att vara lycklig

Jag passade på att dammusga lite när det var paus i matchen och just som jag stod där och gned med dammugaren så kom jag på hur mycket jag tycker om min lilla lya. Den är min och bara min. Jag bestämmer vart jag ska ha mina möbler, vilka möbler jag ska ha, vilka tavlor jag ska sätta upp och vart de ska hänga. Det är en gåva mycket större än man kan tro, att ha en egen lägenhet. Det tänker man inte på när man väl sitter där och pöser, men för mig som inte hade något eget att bo i under 13 månader så är det helt enkelt underbart helt enkelt.

Här kan jag stänga dörren om mig de dagar när jag inte orkar med och bara få vara och finnas till. Eller så låser jag dörren efter mig och ger mig ut i livet de dagar jag pallar det och jag vet att allt är som det var när jag gick när jag kommer tillbaka.

Det är så sant som de säger. Det är de små sakerna i livet som gör en lycklig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback