WoBWorld

Nope. Ingen fart på mig idag inte, det förstår jag. Jag envisas med att glida omkring i lägenheten, sitta och röka en stund, tillbaka till datorn, läsa Expressen och A-bladet om och om igen och inte få något gjort. Men vad tusan, det spelar ju föga roll egentligen vad jag gör. Jag kan lika bra sitta stilla som en humla på en ros som jag kan springa omkring och tvätta, handla och städa som jag hade tänkt mig att jag skulle göra.

Det är fördelen med att leva ensam. Ingen lägger sig i vad jag gör eller när jag gör det respektive inte gör det. Jag ska nog trots allt bli en gubbe i skogen, nu när jag har skägg och allt. Sluta tvätta, städa och dona och gro igen totalt. Låta näshåren ta över näsans kaviteter och lukta svagt av sur mjölk och kattpink när jag står i affären och köper bullens pilsnerkorv. Varför inte liksom?

Det finns ju klara fördelar med ett sånt liv. Lugnt och stilla och man slipper att trängas med folk när man handlar utan man får stå alldeles ensam i kön eftersom man luktar så illa. Vem behöver en kvinna? Inte jag inte, no no no. Inte jag. Nä, jag behöver bara min katt och lite kaffebröd att doppa i mitt eftermiddagskaffe. Kanske skulle man köpa sig en ko med. Eller en smutsig tax, det är lite lika som på något sätt.

Jo, så får det nog bli. Jag ska ge upp tanken på att bli frisk nog att börja jobba igen, glömma alla drömmar om en livskamrat och kanske börja samla på porr. Sluta klippa tånaglarna och börja röka cigarcigariller i vardagsrummet tills väggarna är gula av nikotin. Vänta på hemtjänsten en gång i veckan så att de kan städa min nerpissade toalett. För som sagt, vem behöver anstränga sig att leva ett vettigt liv. För vem liksom?

Eller, så kanske jag finner en fager mö, rakar av mig skägget, går ner i vikt. börjar jobba så småningom, lite längre dag för dag. Kanske börjar demonerna som hemsöker mig lägga sig till vila. Kanske.

Kanske.