WoBWorld

Idrott och fotboll är inte alltid vad man vill den ska vara. Man, jag, har en bild av det hela som att det handlar om hjärta och vilja och kamp för det egna laget och dess supportrar. Jag är ju ändå "Gulsvart in i själen". Men sån är inte verkligheten. Elfsborg är inte det utlitmata för alla. Inte ens för speciellt många förutom vi Guliganer.

Pengar min vän. Pengar och ära. Vare sig det sker i Elfsborg eller nånstans i Norge. Eller helst i Italien, Spanien, England eller möjligen Tyskland.

Nu kan jag läsa i A-bladet att Stefan Ishizaki går i väntans tider för att ta sig från Borås. I artikeln hinner han inte bara med att urvattna sitt klubbhjärta utan även dissa Borås. "Allt stänger på söndagarna" säger han trovisst.

Vad är det som har stängt på söndagar i Borås? Jag vet inte. Herr Ishizaki är guld, säger guld värd för Elfsborg. Men att gå ut på vårsäsongen med att man är beredd att byta klubb bara man får rätt betalt eller hamnar i rätt lag är allt för billigt för mig. Jag har all förståelse för att man vill göra det bästa av sin korta karriär när man spelar fotboll på hög nivå. Men då kan man väl ha vett nog att hålla käft om det och inte prata skit om staden man spelar i. Eller har jag fel? Jag vet inte.

Men en sak är säker och det är att Ishizaki är viktigt för Elfsborg. Samtidigt så finns det ingen som helst anledning att försöka övertala honom om att stanna om det är så förbannat tråkigt i Borås. AIK kanske vill ha honom?