Mitt liv som varg
Jag lever mitt liv lite bortkopplat från resten av världen har jag kommit på. Visst, jag tar mig till affären, jag umgås sporadiskt med mina vänner, mycket sporadiskt rent av. Men resten av tiden tillbringar jag här i mitt hem med katten. Lyssnar till musik, läser böcker. Tittar ytterst sällan på tv. Hälsar på grannarna när jag går ner till tvättstugan.
Ett rätt ensamt liv. De flesta kontakterna jag har med andra männiksor är genom sjukvården eller genom nätet/sms/telefon. Jag leter efter kärleken men inte fan lär jag finna den här inuti min lägenhet. På något sätt måste jag bryta min egna isolering och komma ut i livet igen. Det har varit skönt att få vila ut här i min egen lägenhet, sov och äta när jag själv vill. Men risken finns att hemmet förvandlas från borg till fängelsen om man inte tar sig i kragen och kommer ut i världen.
Först tänkte jag ta Gula faran till affären men jag bestämde mig för att jag sannerligen behöver röra på mig. Jag är fet och har inte ens skuggan av kondis. Så det får bli en promenad av det hela. En lördagspromenad så att jag kan ta kvällspizzan med gott samvete.
Nä. Det får bli någon form av ändring i livsföringen här känner jag. Fan det kan gå en vecka innan jag pratar med en människa om man inte räknar folket på nätet då. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om nätet håller mig fången eller om det är mitt andningshål. Vad skulle jag göra utan nätet? Skulle jag vara ute i världen då eller skulle jag vara ännu mer isolerad? Jag vet ärligt talat inte vad som är rätt.
Men allt det där får jag ta tag i senare i veckan. Just nu så känner jag bara för att ta det lugnt, koppla av och göra så lite som möjligt men ändå upprätthålla en viss nivå på liv. Så det blir den där promenaden till affären, dammsuga och plocka upp tvätten och renbädda sängen. Sen ska jag in i duschen för att tvaga av mig all gammal bakfylla. Så långt planerna för dagen. Inte helt illa alls för en enstöring i Viskafors.
Ett rätt ensamt liv. De flesta kontakterna jag har med andra männiksor är genom sjukvården eller genom nätet/sms/telefon. Jag leter efter kärleken men inte fan lär jag finna den här inuti min lägenhet. På något sätt måste jag bryta min egna isolering och komma ut i livet igen. Det har varit skönt att få vila ut här i min egen lägenhet, sov och äta när jag själv vill. Men risken finns att hemmet förvandlas från borg till fängelsen om man inte tar sig i kragen och kommer ut i världen.
Först tänkte jag ta Gula faran till affären men jag bestämde mig för att jag sannerligen behöver röra på mig. Jag är fet och har inte ens skuggan av kondis. Så det får bli en promenad av det hela. En lördagspromenad så att jag kan ta kvällspizzan med gott samvete.
Nä. Det får bli någon form av ändring i livsföringen här känner jag. Fan det kan gå en vecka innan jag pratar med en människa om man inte räknar folket på nätet då. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om nätet håller mig fången eller om det är mitt andningshål. Vad skulle jag göra utan nätet? Skulle jag vara ute i världen då eller skulle jag vara ännu mer isolerad? Jag vet ärligt talat inte vad som är rätt.
Men allt det där får jag ta tag i senare i veckan. Just nu så känner jag bara för att ta det lugnt, koppla av och göra så lite som möjligt men ändå upprätthålla en viss nivå på liv. Så det blir den där promenaden till affären, dammsuga och plocka upp tvätten och renbädda sängen. Sen ska jag in i duschen för att tvaga av mig all gammal bakfylla. Så långt planerna för dagen. Inte helt illa alls för en enstöring i Viskafors.
Kommentarer
Trackback