Åka buss

Jajamen. Här har det åkts buss så det står härliga till minsann. Det gick helt klart över förväntan. När jag kom fram till terapeuten så pratade vi i några minuter innan det var dags att troppa av till busstorget där vi valde min gamla kära 1:a som går till Sjöbo. Vi satte oss längst bak medan mitt hjärta hotade att hoppa ur kroppen på mig. Men det var bara att sitta kvar och försöka tänka på andningen och hänga med i det som hände. Min teurepeut hjälpte till genom att påminna mig om att andas rätt då och då och så ställde han frågor om hur det kändes på en skala från ett till tio.

Till min stora förvåning så gick det bättre allt som vi åkte och när vi kom till ändhållplatsen var jag relativt lugn. Sen så hetsade jag ju upp mig lite på tillbakavägen igen men även då så lugnade det ner sig så att jag nästan blev lite trött och slö den sista biten innan bussen svängde in på busstorget och vi var framme igen.

Så som sagt, helt klart över min förväntan.

Men i övermorgon väntar en värre resa. Då ska jag åka in till stan med buss härifrån Viskafors. Den bussen är läskigare eftersom det för det första är en mycket längre resa, plus att det är längre mellan hållplatserna. Men på vägen in till stan så ska ett av mina boendestöd vara med. Sen är väl tanken att jag sak åka ensam när jag åker hem. Vi får se hur det går det hela. Men av döma av hur det gick idag så kanske det inte blir så farligt.

Tja, jag kan säga att det tog på krafterna i alla fall för när jag väl kommit hem igen så somnade jag som ett barn och sov i två timmar. Men nu är jag uppe och känner mig väldans mallig för att jag minsan har åkt buss helt nykter och dan.

Nu ska jag ut i allt det mörka och åka och handla lite smått och gott i affären för att sedan ägna kvällen att koppla av och bara ha det så gott jag kan. Det tycker jag faktiskt att jag är värd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback