WoBWorld

Ja jag har inte slutat fundera. Vad i hela fridens namn är meningen med vårt liv? Att reproducera oss? Tja, vad säger vi till alla de som inte kan eller som inte väljer att skaffa barn? Att deras liv är meningslösa? Jag har fördelen av att ha tre barn, jag har gjort mitt i våra moderna tider. Jag har till och med spridit ut mitt genetiska arv till två kvinnor för säkerhets skull. Känns det mer som om mitt liv spelar roll? Jag vet inte, jag har inget att jämföra med. Men... nog känns det bra tomt. För om det är så att det är meningen med livet kan jag väl lika bra lägga mig ner och dö? För jag har inga som helst planer på att skaffa mer barn. Förövrigt är det en vidrig term. Skaffa barn. Barn är en gåva, som förgyller livet. Men jag vet fortfarande inte alls om det är meningen med livet.

Så vad finns kvar? Att skapa sig ett ljud i historian, som Alexander den store, Ceasar, Hitler? Jaha, lever man mer då? Finns det en gnutta smak av gudomlighet i munnern då, de dagar man tuggar i sig sin frukostgröt? Det måste finnas nått mer. Alla dessa historiska figurer som lever kvar. Kleoptatra, Napoleon, Lord Nelson, Gustav II. Kan de njuta av att vi kommmer ihåg dem eller är döden bara ett enda stort svart? Precis som alla milliontals år var innan vi föddes?

Fan vad trött jag blir.