Min brustna Gudstro

Jag har funderat mycket på religion de sista dagarna. Både efter att ha talat om ämnet med min äldsta son som på unga människors sätt är totalt emot ens tanken och efter att ha funderat på Jesus Christ Superstar som porträtterar Jesus om en männiksa, en historisk person. Mest som jag sett honom.

Jag har under några år funderat på att konvertera till katolocismen. Fan vet varför. Jag har väl gillat allt guld och tanken på att man kan få förlåtelse genom att be några böner. Men den tanken har jag släppt. För nu vet jag fan inte alls vad jag tror. Finns Gud? Tja, jag har förbanat svårt för att tro att all denna världens skönhet, de späda bladen om våren, Viskans glitter en augustimorgon eller frosten på gräsmattan bara kommer från ingenting. Men jag säger som Homer Simpson, "Tänk om Gud levt så han fåttt se detta".

FÖr om Gud levde, om han fanns. Skulle då barn dö varje minut, kvinnor bi våldtagna, män sprängas sönder? Inte som jag ser det. Eller så ser han skiten och flabbar. Jag vet inte ens om jagskulle kunna förlåta honom mitt egna, personliga lidande. Det är litet i stora mått mätt. Men för mig spelar det roll.

Så, låt oss vara övertygade om att Gud är död, inkompetent eller helt enkelt bara elak.

Vad återstår då?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback