WoBWorld

Ipredlagen ännu en gång, ännu en dag, ännu en vända. I A-bladet kan man se ett antal lösningar som läsare har lagt fram.

Jag måste säga att lösningen med någon form av inbakat tillstån i bredbandet lockar mig mest. Men det känns gott att folk nu har börjat fundera på orimligheten i att allt som ligger på nätet ska vara gratis, oavsett vem eller vilka som skapat det hela. Jag menar, jag hoppas ju att min son någon gång kommer att kunna försörja sig på sin musik. Som det är nu lägger han ner all tid på den, på att utveckla sitt gitarrspel och bli bättre på att skriva låtar. Det går ju bra så länge han bor hemma hos sin mor. Men vill han någon gång skaffa egen lägenhet måste han ha en inkomst. Då hoppas ju jag att han någon gång kan fortsätta att lägga ner all sin tid på sin konst och få betalt för det.

Jag menar, vill vi verkligen att Stefan Sundström, Timbuktu, Håkan Hellström ska behöva skaffa andra jobb och gå i vården eller jobba på fabrik eller något sånt bara för att vi är för snåla för att lägga en slant på att lyssna till deras musik. För de får ju även de inkomster från skivförsäljning, allt handlar inte om Metallica och Eminem utan det finns en massa konstnärer som som det är nu knappt och jämt klarar sig på de skivor de säljer men som skulle behöva lägga skapandet åt sidan och skaffa jobb istället om de inte hade de slantarna som skivförsälningen genererar.

Visst når artisterna ut med sin musik på ett underbart sätt, men när de väl nått ut och blivit populära och skapat en fanbas så nog vill de få betalt för det som de gör. Inget annat, jag upprepar, inget annat i sämhället är gratis. Varför ska musik, filmer, spel, program och operativssystem vara det?

Tanken är fin, men det håller inte i längden. Det skapar en massa lyssnare i början för en grupp. Men sen har ju artisterna ingen chans att försörja sig på det, måste sluta och i slutändan så utarmas vårt musikliv.

Ett sätt för artisterna att tjäna pengar som nämns är genom personliga uppträdanden. Men problemet är att biljettpriserna höjs hela tiden så att gemene man har inte råd att betala för att titta på sina favoriter. Änu en gång så fjärmas musiken från folket. Kvar blir bara de megastora artisterna, de som säljer sådan enorma mängder i alla lägen. De små artisterna får helt enkelt ingen chans att försörja sig på det som de älskar att göra utan får byta blöjor på ålderdomshem medan de kanske skriver musik när de orkar under helgen.

Men sen måste man ju rysa totalt av obehag inför Ipred. Det måste finnas ett bättre sätt att göra alla nöjda. Integriteten är lika viktig som upphovsrätten. Men det känns ju mest som ett lagförslag från människor som inte förstår sig på den nya nätkulturen.

Ett förslag jag såg på nån blogg var att artisterna skulle få betalt fö produktionen inget annat. Jaha? Vem ska betala den då? Vad ska artisterna försörja sig på? Har man överhuvudtaget tänkt när man skriver en sån sak?

Jag fuskar ju med att skriva böcker. Jag lägger ut småslattar på nätet för att sondera terrrängen huruvida det är intressant eller inte för andra att läsa. Men om jag mot all förmodan skulle få någon utgivet så är det givet att jag vill få betalt för det slit och den tid som det tar att skriva en bok. Inte fan vill jag ge bort den gratis. Nu har ju jag den stora förmånen att kunna reglera alla min tid själv, men nog skulle det kännas konstigt att leva på sjukbidrag medan folk laddar ner min bok och läser det jag skapat alldeles gratis.

Nä. Nån lösning måste de väl komma på till slut. Men Ipred kan de skrota. Det är helt enkelt feltänkt.