Gud du gav mig ett berg

Jag vill bara sova men jag vågar inte. Tänk om jag inte vaknar igen? Det kan ju hända. Så lika gärna som jag söker döden så fruktar jag den. Men, hur länge kan man vara vaken? Till slut måste man ju somna. Dör man då? Eller händer det bara vissa?

Jag har sett så många dö En del har kämpat in till sista sekunden, en del har somnat, dött och liksom inte vaknat igen. Men hur ska jag dö? Jag funderat allt mer på det där. Kommer det göra ont innan? Kommer det göra ont at glida in i den andra verkligheten? Finns ens den andra verkligeheten. Jag har sett hur nått lämnar kroppen. Jag lovar. Men det kanske vara är förlusten av muskekelkontroll. Kanske är det livet som lämnar oss. Dren slutgiltiga avslappningen? Fan vet, jag har bara sett det, inte kunnat följa med. Jag har bara hållt handen som plötsligt blivit slapp, sett ögonen som tittar in i ingenting.

Jag är förbannad, ledsen, arg, förtvivlad och rädd. Vad händer när jag somnar? Vill döden komma hit då? Hälsa på och lämna min slappa kropp? Ingen kommer att finna mig på minst en vecka. Att jag inte svara i telefon är normalt. Fast när jag tänker på det så kommer mitt boendestöd på fredag och de ahr ju nyckel. Så jag hinner inte bli ett allt för fult lik.

Förövrigt ger jag en min absoluta Elvisfavorit. Livet känns precis så.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback