WoBWorld

Ojojo, min mage är inte att leka med idag. Inte alls. Det känns som om jag levt på citroner och ätticka i en månad. Surt, minst sagt. Jag tror allt att jag får ta mig ett magpiller innan allt kommer upp.

Livet är sannerligen inte som när man var 20 längre, då när man kunde ägna en hel kväll sitt fulla intresse och dricka öl som om det inte fanns någon morgondag. Sen gick man upp pigg och nyter och knatade till jobbet. Glad i hågen. Fan, nu tar det ju en månad innan man är återställd igen efter en partykväll.

Jaja, jag får skylla mig själv. Jag åkte ju till kalaset med öppna ögon som sagt och visste väl att det kunde sluta så här. Men som sagt var det vansinnigt kul det hela. Det allra roligaste var att jag träffade Larsa, min ungdomspolare, igen. Vi var ett gäng på tre som härjade på vår stadsdel, gjorde inbrott i byssjor, drack billigt rödvin och umgicks näst intill varje vaken timma. Nå, Larsa var en av de där två polarna jag hade. Nu är han ihop med min kusins frus syster. Vi har väl inte setts sedan 1996 om jag inte missminner mig så det var ett kärt återseende.

Så, det goda uppväger det onda i hela den här historien. Men det hade varit trevligt att återhämta sig lite snabbare.