Mellan varven

Somnade igen. Verkar som om jag hela tiden befinner mig i nått sorts gränsland mellan sömn och vakenhet, där inget spelar roll, på riktigt. Men jag trivs för tillfället med det. Det är enda stunden jag känner mig relativt frisk i själen, precis när jag vaknat. Resten av tiden är minuter och sekunder som bara ska passera.

Men nu får jag väl vara vaken ett tag till i alla fall. Så att jag kan sova i natt. För tillfället så behöver jag verkligen inte mina sömntabletter för jag somnar så fort jag lagt mig i sängen. En kombination av feber och depression kan jag tro. Jag kom på varför jag känner mig så deppig. Det är helt enkelt den tiden på året när mina problem med depression och ångest brukar bli värre. En månad kvar till helvetesmånaden november när jag brukar dippa rakt ner i avgrunden.

Men jag får göra det bästa av det hela. Försöka hålla mig sysselsatt med att göra ingenting speciellt. Nu ska jag till exempel dammsuga i badrummet så att jag får bort kattsanden på golvet. Fasen, jag måste köpa en sopkvast. Känns så onödigt att dra fram dammusgaren för att ta bort lite sand på golvet. Sen ska jag ta en dusch och försöka slappna av i de spända musklerna i axlar och nacke. Bara låta varmt vatten strila över mig.

Efter det är det dags att hitta på nåt att äta tror jag. Om jag klarar det, det beror lite på hur ångesten sköter sig. Så jag har lite planer för dagen. Inga stora åthävor precis men nog för at fylla upp klockans tickande lite i alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback