När det börjar krypa i kroppen

Fasen vad jag skulle vilja ha en bil nu så att jag kunde åka in till La stada Borås för att tröstköpa den där hårddisken. Men det får helt enkelt vänta tills jag är i bättre form. Vem vet, om nu de här nya pillren funkar som de ska så kanske jag kan ta bussen i morgon, det gjorde ju det hela så mycket lättare.

Jag tror att den lugnande effekten av lergiganet har börjat nu för jag känner mig behagligt dåsig och mina händer är kruttorra för en gångs skull. De brukar annars vara lite sådär äckligt småsvettiga så att jag kan tänka mig att det är som att hälsa på en död torsk när man tar mig i handen.

Ja vi får se. Det ska bli intressant att se vad de gör med min kropp de där pillren. Funkar de så är det ju utmärkt. Då kanske jag kan kombinera dem och Theralenet och få lite äkta ro i själen. Nu var jag så dum att jag glömde att titta på klockan när jag tog dem för det brukar vara intressant att veta hur lång tid det tar innan pillren kickar in, ifall man ska ta dem så fort man känner att oron börjar krypa på eller om man kan vänta tills man vet att man kommer må riktigt dåligt och de verkar fort.

Fördelen med mina lugnande jag har är ju att man inte kan bli beroende av dem. Men det är också nackdelen med dem, för de är inte så potenta som till exempel sobril eller stesolid och de preparaten som gör vem som helst lugn men också är starkt beroendeframkallande om man inte passar sig. Eftersom jag har en missbrukspersonlighet så blir det inga sådana piller till mig inte. Jag får nöja mig med de jag har och hoppas att de hjälper mig ändå.

Nä, nu är kaffet klart så jag ska sätta mig under köksfläkten i köket och röka en cigarett och dricka en kopp kaffe innan jag lägger mig och läser lokalblaskan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback