WoBWorld

Det är dimmigt och kallt men jag har öppnat balkongdörren och fönstren i sovrummet och köket för att vädra ut lite här. Det är bara en av fördelarna med min lilla lägenhet, den är lätt att vädra. Det räcker att det bara blåser till lite så är all luft utbytt mot ny och fräsch och det känns nästan som om man har städat. Det enda sorgebarnet i min lya är som vanligt kattsanden på badrumsgolvet. Att Chips små tassar kan dra med sig ut en sån massa sand från lådan. Det är näst intill ett under.

Nu känner jag hur ångesten bara stiger och stiger i kroppen och jag blir helstressad när jag tänker på att jag måste in till stan för att hämta medicin. Det känns lite som ett moment 22. För att hämta mina lugnande mediciner skulle jag behöva ha mina lugnande mediciner från början för att våga mig ut med mopeden den långa vägen till La stada.

Nä. Nu stiger det i kroppen så jag tror jag ska lägga mig och försöka slappna av lite.