Så klart blev det panik av allt

Ok. Det gick ju sådär kan man säga. Så klart hade jag jobbat upp mig så mycket att när det väl var dags att betala det jag plockat på mig så skakade hela jag, jag kunde inte svälja och hela kroppen skrek att jag skulle lämna allt och bara springa hela vägen hem. Men jag lyckade satt genomföra köpet utan att tappa alla koncept och åkte hem med full panik i kroppen.

Nu sitter jag och försöker lugna ner mig lite. Att titta på Poirot var överhuvudtaget inte aktuellt, men jag spelar in avsnittet och får kolla antingen senare i kväll eller en annan dag.

Ringa till tant mamma hann jag med när jag kom hem. Jag tänkte att det skulle få mig att tänka på annat, så att säga avleda ångesten, men det funkade inte alls. Jag satt och bara ville att samtalet skulle ta slut så att jag kunde lägga mig i sängen och tycka redigt synd om mig själv.

Men nu har det i alla fall lugnat ner sig såpass mycket att jag tror jag ska göra nått att äta. Nudlar verkar perfekt. Lättuggat och allt.

Så får det bli. Sen om jag kan äta eller inte får bli  ett senare problem.

Kommentarer
Postat av: Miss Borderline

Jamen du tog dig iaf till affären och gjorde det du skulle, så var stolt över det!!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback