WoBWorld

Vi har pratat på telefon och det hela var precis sådär som livet ska vara när det är som det ska vara. Jag tittar på hennes blogg och läser att hon trodde att jag glömt att byta hennes varma goa fleecetröja mot min egen t-shirt men att hon inte ville säga nått. HA! Som om jag inte visste att jag hade den tröjan på mig. HA! säger jag igen. Jag har sovit med tröjan precis i närheten och då sov jag gott.

Men nu ska hon städa lite, fixa och dona och sen, sen kommer hon till mig. Lilla Chips, min älskade lilla kattdam ligger bredvid mig i mina kvinnors fåtölj (med mina kvinnor menar jag Chips, Irene och den svarta hunden) och sover. Men snart blir det liv i luckan igen när vårt andra husdjur, den svarta hunden kommer. Men, det där lär ordna sig. Det är mest Chips som är upprörd. Den svarta hunden (fasen, jag måste fråga kvinnan med de långa benen hur man stavar hundens namn) är så snäll så hon bara tittar nyfiket på den vilt fräsande katten och vänder sig bort och letar efter andra äventyr att upptäcka i min lägenhet.

Själv ska jag röka en cigarett, duscha, raka mig och försöka finna rena kläder någonstans. Kanske kan man gå in till grannen och fråga efter ett par rena byxor? Ja menar. En del lånar socker eller mjöl så varför inte ett par byxor? Sen ska jag sätta mig tillrätta, och försöka få kontroll på min längtan, bara vänta medan Ol´ Blueeyes sjunger för mig.