På jakt efter Kita

Min katt har börjat leta igenom lägenheten efter den svarta hunden. Inte rädd som hon varit innan utan mer nyfiket. Hon springer från rum till rum och nosar och svansen pekar rakt upp mot taket. Synd bara att Kita, den svarta hunden inte är här. Men. Var dag går och tillslut så kommer de att komma överrens. Själv sitter jag mest och funderar på hur i hela fridens namn jag ska orka fungera utan kvinnan med allt det där som jag letat efter. Men det går det med. Hon behöver sin tid och jag behöver hennes tid med. Jag tror jag ska städa lite. Dammsuga upp alla hundhår, torka upp alla vinfläckar, städa upp i Ginflaskan som står på mitt köksbord och försöka sluta röka några minuter till.

Du vet. Livet är inte så särdeles bekvämt. Alls. Hade livet varit kommunalt så hade klagomålen regnat in. Men hey. Vem fan ska man skälla på nu? Gud? Tja, gör du det så skäller jag på mig. Att jag inte är stark nog att klara av mig själv. Men jag vet att i Svaneholm bor en vacker kvinna som tänker precis som jag fast lite annorlunda och jag vet att hon älskar mig och för helvete. Vem behöver mer?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback