Arbeit mach frei

Jag sitter och läser tidningen. Gårdagens tidning. Varför jag inte läste den i går är ett mysterium för mig men så är fallet. En fullständig kannonand av insändare represtenterar den sittande maktens åsikter och sablar ner den förras dito. Väl så kan man tycka. Det har varit åt helvete för mycket vänsterprat medan Reinfeldt har lekt statschef över Europa. Allt som är för mycket skämmer brygden liksom.

Men nu så sitter då jag, här i Viskafors, en av alla dessa som går under benämningen "förtidspensionerade" fast jag bara är långtidssjukskriven och faktiskt en smula krasslig. Alla använder statistik utifrån sin egna paradigm. Så jag läser att en långvarig sjukskrivning gör "tröskeln" in tillbaka till arbetslivet högre.

Jo. Men det kan inte vara så att en långvarig sjukskrivning betyder att man är långvarigt sjuk och kanske inte kan jobba även på längre tid? Att problemet är sjukdomen och inte sjukskrivningen?

Jag vet inte. Jag vet oftast inget alls. Men jag tycker en massa. Det är min rättighet i en demokrati. Så även om folket har valt, även om folket kanske inte riktigt visste vad de valde, så tycker jag att folk är dumma i huvudet. Jo, jag får tycka så. I en demokrati. En sån massa knytna händer som halkat ur byxfickorna och nog kan man höra dem skära genom luften när dess ägare tyst skäller på alla de som inte orkar.

Min tanke är att visst. Det är helt klart att en del har bluffat. Så klart. Så kommer det alltid att vara, oavsett regler. Men vi har nog glömt varför de där reglerna kom till. Människor har sett serien raskens på tv, de har kanske läst Fogelströms underbara Stockholmssvit, men de har banne mig inte känns efter hur det skulle vara att gå till ett arbete när man lider av sjukdom som är lite värre än en förkylning.

De har stulit skylten som satt på ett arbetsläger. Arbeit mach frei. Nu har de hittat den igen.

Kanske över regeringkansliet?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback