Tankar om tankar

I morgon är snart julafton redan gången. Det är mörkt ute och svart i människors själ. Så känns det lite i alla fall från min horrisont där jag sitter i Viskafors och funderar på hur i hela fridens namn jag hamnade här. Mitt kök är mitt, bara mitt. Men för två år sedan visste jag inte ens om att det fanns. Märkligt. Livet har en tendens att bolla runt en medan man själv inbillar sig att man har någon som helst kontroll på sakers tillstånd.

Jag borde gjort så mycket idag. Så otroligt mycket. Har inte gjort något alls. Julafton känns som om den vore tusen mil härifrån men är tydligen i morgon? Jaha.

Då ska vi alla titta på Kalle Anka. En tradition som givetvis är på utdöende. För vem tittar egentligen? Det är ju itne som när jag var liten och den enda tecknade underhållningen man fick under året var på jualfton. Nu sänds det tecknat varje dag på tv och ungarna bryr sig inte ett skit om en Anka som pladdrar i en djungel. Vi som är vuxna "måste titta" men ser inget. Så någon gång kommer någon att vilja starta en ny tradition och kommer så att göra. Men i morgon sänds det. Ännu en förbannad gång.

Själv ska jag tända en cigarr, slå mig ner, inte framför tvn utan men en bra bok. Läsa och kanske sippa på en saftglögg. Låta tiden gå och veta att det snart är ett nytt år. Som om skiftet mellan två av människan påkomna datum skulle spela någon roll.

Jag är lite säkrare i dag än jag var förra året på vad som är viktigt. Musik. Litteratur. Konst. Känslan av ett kvinnobröst i handen. Doften av nybryggt kaffe. En katt som spinner. Ljus som faller in genom ett fönster när man vaknar. För varje dag vet jag lite mer. Glömmer desto mer. Början är varje sekund som strax faller.

Så jag ska väl ta en kopp kaffe. Röka en cigarett. Fundera på att sluta röka. Tänka på att tänka. Ta på mig kläder och kanske ta bussen in till stan för att leva en smula.

Så får det bli.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback