Så satans trött på allt. Hela tiden

Jösses. Jag är verkligen en mess nu för tiden. Im tired of screwing up, Im tired of goin down Im tire of myself, Im tired of this town. Helt jäkla slut i kropp och själ. Så förbannat trött på att hosta, ha feber, svettas, gråta, skratta och att ligga i en skitig säng. Det värsta är att jag inte kan skriva. Jag vet inte vad som hänt. Men jag kan inte skriva nått. Allt blir bara skit och pannkaka. Inte för att jag är nått geni när det gäller skrivandet, men nån sorts jäkla talang hade jag innan. Den är borta. Totalt.

Jo då. Jag kan skriva en massa strunt på bloggen och slänger iväg en satans massa mail om dagen till folk jag känner, folk jag knappt känner och även till några jag inte alls känner. Men nått vettigt? Nope. Det är som en eld har slocknat i mig. En annan har flammat upp, en grinig, sur, arg eld som bara vill skälla på någon. Men här finns ju ingen att skälla på. Katten är alldeles för söt för att skällas på.

Sur arg och bitter över hur världen ser ut. Min generation verkar ta mig fan vara idioter allihopa. Jagar pengar och lycka men ingen finner nått förutom huvudvärk och ångest. Jösses, man tittar på sin Facebook sida och ser vad gamla polare pysslar med. En stackare, som en gång i tiden var beläst och klok, spenderar all sin tid på sitt kontor eller på en jävla motionscykel. Cykla som en idiot i 2 timmar och inte komma en millimeter fram eller bak. Vart är konstnärerna, fädrerna, makarna, skaparna? Nope, de har fullt upp med att skapa lycka utanför sig själva. Herregud.

Nä, jag är knappast nått annat än en väldigt stor loser. Jag har inte lyckats med nått i livet förutom mina barn och jag glider sakta men säkert neråt hela tiden. Men ändå. Sen jag hoppade av hela tåget så har jag upptäckt att, fan, vi behöver inte så mycket vi människor. Tak över huvudet, glada barn, en katt och en smula tanke på nått annat än att bevaka sitt eget revir. Mer behöver vi inte. Allt annat är luft, rök och inget annat.

Nä. Jag vet inte. Troligen så kommer jag dö långt tidigare än de där stackarna som springer runt och jagar. Men jag vet inte, men just nu så känns det som om jag faktiskt har vunnit.


Kommentarer
Postat av: Ann

Inte konstigt du inte är kreativ när du är (fysiskt) sjuk.

Det är en tankefälla att tänka i termer av winner och looser.

Ja om du fortsätter så här så är det nog troligt du dör i förtid ( typ vid 60 istället för 75), ett långsamt självmord.... Men jag har lärt mig av min egen resa att det är bara jag som har ansvar för att jag mår bra. Det kommer ingen ängel ( i lackstövlar :-)) och fixar det åt dig. När jag fattade det så vände det för mig. Ursäkta om jag låter förnumstig. Man kan inte säga åt någon annan att rycka upp sig, men man kan säga det åt sig själv!

Det gäller att hitta sin grej som man mår bättre av. Har du testat yoga? Det blir faktiskt fler och fler killar på min yoga...

2009-02-02 @ 13:36:04
Postat av: Miss Borderline

Nja, katt kan man nog klara sig utan.....men utan hund, det är värre det!



Men hörrö, allvarligt talat sjuksyrran......är det inte HÖG tid att pallra sig iväg till läkaren nu?! Min kontaktperson ringde idag och hon hade varit på vippen att få lunginflamation, och då var inte hon hälften så dålig som det låter som om du är......ska jag behöva gå här i Göteborg och oroa mig för dig?!



Mars pannkaka iväg till farbor - eller för den delen tant - doktorn imorgon om du inte är bättre!!

Postat av: a

du hade ju en hel del att skriva ju :)

2009-02-02 @ 21:40:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback