Lite tankar om bloggar och lite annat

Vilken total katastrof till dag. Nä, inte en sån där "oj va det är synd om mig-dag" men jag skulle ju på möte i morse klockan 09.00. Eftersom jag inte lyckades skrapa ihop någon sömn under natten trots sömntabletten så var jag både pigg, vaken och nyduchad redan klockan 7. Bussen gick 08.23. Så kvart i 8 så lade jag mig på sängen för att läsa tidningen.

15.00 vaknade jag. NEEEEEEEEEEJ. Jag som hade lovat och svurit på att komma till det där mötet och så fuckar jag upp det på det sättet. Så jäkla dåligt. Så kass. Dessutom så var telefonen avstängd. Alltså inte av som att jag hade tryckt på knappen utan abonemanget var avstängt. Konstigt nog var inte internet det eftersom de hänger ihop genom att jag har mobilt bredband. Så jag fick kontakt med Tele2 genom nätet och löste problemet. Det var en försenad räkning som jag betalade i helgen men som inte blivit registrerad. Så nu funkar den igen. Telefonen alltså.

Men usch och fy vad man känner sig förbannad på sig själv när man inte reder ut att komma på ett möte klockan 09.00 på morgonen. Så onödigt. Skäms som en hund gör jag. Det vet man ju själv hur kul det är att sitta och vänta på en person som dessutom inte ens ringer eller svarar i telefonen.

Jaja. I morgon blir det lite ditten och datten att göra. Fullt upp på torsdagen med. Men jag har med mig datorn så kanske kommer jag slänga ut nått förvirrat inlägg. Risken är överhängande att det blir jätteförvirrat men till det finns det en bra anledning så. Går ju alltid att ta bort om man upptäcker att det blev totalt uppåt väggarna. Inte för att jag någonsin har tagit bort ett inläg hur mycket jag än blivit tveksamt om jag kunde stå för det där jag skrev och jag har heller aldrig tagit bort en kommentar. Jag låter bloggen leva sitt egna lilla liv. Det är ju liksom det som gör det roligt att hålla på med.

Det är ju faktiskt en otrolig uppfinning det här med bloggar. Att man som totalt okänd människa kan få sitta och ha privilegiet att få dela med sig av sina tankar om det man tycker är viktigt. Den stora spänvidden kring vad det bloggas om är ju lika fantastiskt det med. En del bloggar om mode, en del om politik, en del om skolan och en väldig mängd med människor har bloggar som denna, en salig röra av tankar och funderingar och rena inlägg om hur en dag ser ut för just mig.

Alla de där bloggarna spelar en roll. Givetvis så tycker jag sisådär om nyttan av en blogg som handlar om mode. Men det beror mest på att det ytterst sällan handlar om mode för män, det är därför jag läser Café liksom. Men det spännanden är ju att vad jag tycker om nyttan av en blogg i sig spelar ingen och noll roll. Den finns där av en anlendning och skapar möten och diskussioner mellan människor, många människor som annars inte hade haft mer än högst 10 personer att prata med och som vi alla vet så tenderar vår bekantskapskrets tycka ungefär det samma som man själv gör.

Jag kan på nätet läsa om vad övertygade SD-människor tycker och anser och de kan i sin tur läsa vad jag tycker om deras tankar. Möten, det enda sättet att föra mänsligheten frammåt. Det finns en anledning till att du måste vara två personer för att få barn. Precis samma sak gäller utbyte av tankar. Att sitta och tänka ensam löser ytterst sällan något alls. Nu räknar jag även in konst och musik och literattur i dessa möten. Att läsa en annan människas tankar i en bok kan vrida om hela sättet du har att tänka på. Eller att betrakta en skulptur och komma på att man kan se på den där klumpen av varierande format och utforming och material och på helt olika sätt bara genom att ta ett steg tillbaka. Ett möte mellan inte bara du och konstverket utan även mellan dig och konstnären. Och förhoppningsvis även, om du har tur, även ett möte mellan dig och en annan människa som betraktar samma konstverk, eller läst samma bok eller lssnat till samma musik eller ätit samma mat eller tittat på samma tv-program.

Jag har inte så vansinnigt många läsare. Absolut inte som när jag Boråsbloggare på Expressens boräsnätbilaga. Men det rasslar till varje dag av en rad läsare som dessutom återkommer för att läsa mer dagen efter. En del kommentarer mycket, en del lite då och då och den stora massan inte alls. Lite synd tycke jag. Som sagt, mer kommentarer tack. Räcker med ett "Bra" eller ett "skit".

Däremot är min önskan att du inte bara kallar dig "anonym". Räcker bra med en kort liten länk till en egen blogg kanske. Om sen din blogg är anonym så är det helt ok. Men jag vill gärna få en bild av vem ja pratar med. Jag har öven själv gått ut i ett inlägg vem jag är och ska väl peta in mer fakta om den saken på huvudsidan. Ska man sticka ut hakan och lägga näsan i blöt i allt så borde man stå för det med.

Men bloggvärlden har gett mig en radda nya vänner. En del känner jag att jag räknar till mina nära vänner, trots att jag inte ens sett människan på bild ens.
Missen är en sådan vän. Mest för att hon är klok, förbannat rolig,oftast tänker på samma sätt som jag själv även om jag inte alltid håller med. Vass och skarp och dessutom trovärdig i sina inlägg som gör att man känner att man faktiskt känner henne. Jenny falukorv är en helt ny bekanskap men jag blir lika sur varje gång jag går in på den helt löjligt bra bloggen, sur eftersom jag inte hur jag än vänder och vrider på orden kan få till nått ens hälften så  roligt. Dessutom även hon en mycket klok människa.  Plus, inte att förglömma, jag har ju faktistk mött mäniskan IRL. Bara en sån sak.

Jag skulle kunna radda upp en rad men ja ville bara få fram budskapet att bloggvärlden faktiskt inte bara är viruell utan faktist en del av allt det där andra verkliga.

Men. Nu ska jag fortsätta titta på dessa oändliga nyheter om det stundande rojalistiska brölloppet. För hur man än vänder och vrider på tanken om monarkins plats i ett modernt samhälle så är det förbannat trevligt med äkta kärlek. Det är svårt att inte påverkas i bröstet av det där måste jag helt klart erkänna. Fast republikan är jag likt förbannat.

Kommentarer
Postat av: Jenny

Men schluuuta nu!! Sedan tycker ju jag att du är mycket roligare än mig så då kan du ju bara tänka dig hur rolig du egentligen är! Jag håller med dig om kommentarer. De är alldeles för få i förhållande till läsare, ett litet "heja" eller "bläää" räcker alldeles utmärkt för att stärka ialla fall mitt ego.



Jag skickar dig iallafall ett "heja" här, så får vi väl se om någon annan vågar!




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback