Konsten att fånga tiden

Det är då banne mig inte mycket man förstår av den här världen vi lever i. Nä, nu pratar jag inte om det alldeles uppenbara som att det finns krig och svält och eländes elände medan folk på allvar kan vara oroliga för att de ska bli utan löneökning nästa är när de redan tjänar alldeles lagom mycket för att livnära sig, sina barn och en stor Afrikansk by varje månad. Nä, andra saker. Ni vet, de där små sakerna som blir stora rubriker i tidningarna.

Som att folk faktisktk, på riktigt, blir arga för att någon tar kort på dem på stranden och sedan lägger ut det hela på nätet. Alltså, jag fattar om någon blir sur när de blivit fotade med teleskopobjektiv på en övergiven strandremsa. För att inte tala om hur förbannad folk skulle bli om någon tog kort på dem i smyg i hemmet eller så. Men på stranden? Bland alla andra? Vad är problemet? Skäms de för att de bär badkläder? Nå men gör inte det då.

För visst är det knepigt att det där med att hamna på ett fotografi är lika laddat som det var på den gamla goda tiden när bilderna var korninga och svartvita och människor stor uppradade med tom blick och allvarlig min och väntade på att fotografen skulle krypa ut ur det svarta skynket och säga att det var klart? För att inte tala om oviljan att hamna på "nätet". Hua för att hamna på InterNet. Visserligen bär man med sig nunan varje dag på både buss och i ICA-kön. Men på INTERNET? Nej för tusan. Livsfarligt.

Märkligt tycker jag.

Vad har jag missat?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback