På fel väg
Vad i hela fridens namn är det som händer? Dagen har varit mer eller mindre händelselös. Ett besök på Motivationsenheten där då inte mycket hände. Det mest spännande var väl att vi åt men sen blev det inte så mycket mer. Sen en tur till kvinnan som var trött och slut. Tillbaka till staden, handla lite cigg, bussen hem. Lite tv och läsande på kvällen.
Inget att uppröras av.
Men. Som av ett trollslag är den tillbaka igen. Frånvaron av sömn. Det är lögn att somna. Jag vänder och vrider på mig och borde vara hur trött som helst eftersom jag bara sov en tre och en halv timma förra natten. Men inte då. Jag som somnat före midnatt mer eller mindre varje natt i 6 veckor på Motivationsenheten kan fan inte somna. Dags att plocka fram sömntabletterna igen. Så jäkla tröstlöst. Det är som om det sitter i väggarna.
Det gör mig en smula bekymrad eftersom jag märkt hur mycket bättre man mår när man sover väl. Och sen var det ju så att mina problem med att sova var en av anledningarna till att jag började själmedicinera med alkohol. Fortsätter det så här så minskar ju chansen till ett vettigt liv dramatiskt.
Nä. Ingen idé att börja måla fan på väggen. Bara att återvända till bädden och försöka sova igen. Inte för att jag är det allra minsta trött, men ändå. Fortsätter det så här så kommer snart de där dagarna med en märkligt uppskruvad känsla och den enorma tröttheten som inte får någon bot genom sömn. Så det är bara att lägga sig och hoppas på det bästa.
Inget att uppröras av.
Men. Som av ett trollslag är den tillbaka igen. Frånvaron av sömn. Det är lögn att somna. Jag vänder och vrider på mig och borde vara hur trött som helst eftersom jag bara sov en tre och en halv timma förra natten. Men inte då. Jag som somnat före midnatt mer eller mindre varje natt i 6 veckor på Motivationsenheten kan fan inte somna. Dags att plocka fram sömntabletterna igen. Så jäkla tröstlöst. Det är som om det sitter i väggarna.
Det gör mig en smula bekymrad eftersom jag märkt hur mycket bättre man mår när man sover väl. Och sen var det ju så att mina problem med att sova var en av anledningarna till att jag började själmedicinera med alkohol. Fortsätter det så här så minskar ju chansen till ett vettigt liv dramatiskt.
Nä. Ingen idé att börja måla fan på väggen. Bara att återvända till bädden och försöka sova igen. Inte för att jag är det allra minsta trött, men ändå. Fortsätter det så här så kommer snart de där dagarna med en märkligt uppskruvad känsla och den enorma tröttheten som inte får någon bot genom sömn. Så det är bara att lägga sig och hoppas på det bästa.
Kommentarer
Trackback