WoBWorld

Så otroligt sorgligt att det sitter ensamma människor i landet och läser min blogg och avskyr den. Alltså, det sorgliga är inte att de avskyr den, de har väl helt enkelt ingen smak och bildning, men att de sitter och läser den. Fast de inte gillar den. Varför går de inte och onanerar eller köper en kvällstidning eller unnar sig en kväll på krogen eller provar på hur det känns att tänka istället för att sitta vid sina datorer och läsa något de inte tycker om. Lite som att slå skallen i väggen gång på gång och tycka att det är väggen som är dum som är så hård.

Snälla patetiska misslyckade, förvirrade, bittra och försvunna människor. Försvinn från min blogg. Läs nått du roas av eller tycker om eller mår bra av. Sluta att sitta och stirra på skärmen och reta upp dig på att jag är så mycket mer värd är dig. Du kan inte göra något åt det ändå. Ditt förnuft räcker inte. Om du tänker, prova en gång, för min skull, så vet du att jag har rätt. Så klart. För jag är inte så dum som du är. Jag är vacker och klok och bäst. Du är.... tja. En mycket liten människa. Mycket liten. Om du ens är mänsklig.

Men du har troligen inte ens förstått att det handlar om dig så det känns väldigt mycket som att prata med en vägg. Och om du svarar så träffade jag rätt och då vann jag. Svarar du inte träffade jag rätt ändå och då vann jag.

Stackare.