Fatta. Snälla
Jag har inget att erbjuda henne. Inget alls. Jag är inget. Intet. Ett enda stort hål som tigger om att bli fyllt av litteratur, konst, skönhet, kåthet och mat och alkohol. Jag stinker och jag kräks. Jag dör varje dag, en smula, för varje sekund.
Men säger hon att jag är vacker, så vacker. Hon är totalt tokig och galen men det får så gärna vara så för mig. Hon säger att jag är allt. Hon säger att jag är så mycket. Hon säger att jag är för mycket. Hon älskar mig och jag älskar henne, åtrår hennes glittrande ögon, och de långa, långa vackra benen, de perfekta brösten och allt hon tänker. Vi är överrens om allt och kommer inte tillrätta med nått. Vi lever i någon sorts grotta, en bubbla och jag vill aldrig dö. Aldrig dö. Aldrig dö. Jag är hemma. Jag som försökte ta mitt liv för millioner år sedan vill inte ens sova. Jag vill ligga och titta på henne när hon sover, vara där när hon vaknar, vara med henne under dagen och älska med henne precis hela tiden. Jag älskar att vara inne i henne. I värmen, i det våta, det starka.
Mitt arv är en kista och gråt. Men jag kan bara erbjuda henne det och ändå vill hon ha mig. Vår gud är Lennon och jag vet att skulle jag bli skjuten så skulle hon spara mina blodiga kläder och ställa ut dem om 29 år precis som Yoko gör nu. Osmakligt? Visst. Men äkta kärlek. Jag, en spillra av en man, är älskad av någon så stor, så vacker, så fantastiskt. Är du avundsjuk? Är du inte det så är det fel på dig, inte på mig.
Hon lär sig Morrissey, bara för min skull., Hon älskar Elvis. Bara för sin skull. Jag älskar henne bara för min skull och hon älskar mig bara för min skull. Somk sagt. Jag har inget att erbjuda men hon vill ha det.
FATTA att jag är lycklig och vägrar sova. Vem fan vill sova när man är lycklig? Jag sover när jag är olycklig eller utmattad. Nu är jag bara....
Lycklig.
Men säger hon att jag är vacker, så vacker. Hon är totalt tokig och galen men det får så gärna vara så för mig. Hon säger att jag är allt. Hon säger att jag är så mycket. Hon säger att jag är för mycket. Hon älskar mig och jag älskar henne, åtrår hennes glittrande ögon, och de långa, långa vackra benen, de perfekta brösten och allt hon tänker. Vi är överrens om allt och kommer inte tillrätta med nått. Vi lever i någon sorts grotta, en bubbla och jag vill aldrig dö. Aldrig dö. Aldrig dö. Jag är hemma. Jag som försökte ta mitt liv för millioner år sedan vill inte ens sova. Jag vill ligga och titta på henne när hon sover, vara där när hon vaknar, vara med henne under dagen och älska med henne precis hela tiden. Jag älskar att vara inne i henne. I värmen, i det våta, det starka.
Mitt arv är en kista och gråt. Men jag kan bara erbjuda henne det och ändå vill hon ha mig. Vår gud är Lennon och jag vet att skulle jag bli skjuten så skulle hon spara mina blodiga kläder och ställa ut dem om 29 år precis som Yoko gör nu. Osmakligt? Visst. Men äkta kärlek. Jag, en spillra av en man, är älskad av någon så stor, så vacker, så fantastiskt. Är du avundsjuk? Är du inte det så är det fel på dig, inte på mig.
Hon lär sig Morrissey, bara för min skull., Hon älskar Elvis. Bara för sin skull. Jag älskar henne bara för min skull och hon älskar mig bara för min skull. Somk sagt. Jag har inget att erbjuda men hon vill ha det.
FATTA att jag är lycklig och vägrar sova. Vem fan vill sova när man är lycklig? Jag sover när jag är olycklig eller utmattad. Nu är jag bara....
Lycklig.
Kommentarer
Trackback