Allt jag ska bli
Livet vid Carolikyran är helt ok. Av nåpgon anledning så har jag funnit en plats där, utanför all sten och prakt på en bänk satt vi och pratade om livet och kärleken och allt det som gör att vi finns. För varandra. Vi träffade en gammal kärlek till Irene, min kvinna. Han jobbar i gatukök och bjöd på gratis korv och var en rasande trevlig prick. Men det enda jag kunde tänka på var hur vansinningt dum han måste känna sig över att veta att jag har det alla vill ha. Pippilur liksom.
Vi strosade runt. Solen sken. Vi var som vanligt inneslutna i den där vackra bubblan där vi lever. Den av vackraste glas och pansar och vävd av den gud som i vanliga fall straffar dig för att du super, lever, knullar eller tänker illa om din granne. Den gud som är död av ren utmattning från att vara så arg och bitter och ful och skev.
Grus är vackert och korv är mat. Min vackra långa kvinna tycker om att känna sig älskad och vacker och jag mår bra för att hon är det. I natt ska jag inte dö. I natt ska jag sova, bredvid henne. Med armarna runt den mjuka magen och hela tiden tänka på hur mycket jag vill vara i henne. Hon tycker det är pinsamt, eller nått att jag skriver så. Men det är ju vad jag vill. Fylla hennes själ och kön och mun med allt jag har att erbjuda. Hon är min välsignelse och jag är hennes. Hon är stolt över mig säger hon. Vi missuppfattar varandra lite då och då. Mer tätt än titt. Men vi finner hela tiden tillbaka till det som är oss.
Vi är gräsligt lika säger hon. Hennes uttryck, Själv tycker jag ordet gräsligt är.. gräsligt. Men hon har rätt. Vi är två själar som är en helhet., Samma tankar, samma ord, samma önskan om att skapa, samma vana vid att falla. Men det betyder inte att vi inte är två individer. Vi är oss. Oss är det största jag mött. Jag har aldrig varit oss. Jag har alltid varit mig. Ensam, längtande med hjärtat i handen och själen i munnen och anden på undantag.
Nu är jag mer än jag är. JAG ÄR UNIVERSUM, jag är luften hon andas och tankarna hon tänker och kroppen hon värmer och kåtheten hon botar så magiskt, som att hon vet precis vad jag vill innan jag själv har en aning om att det var det jag ville.
Jag är hel. Och jag ska bli ännu helare. Jag ska bli perfekt. 4 veckors arbete med mig och inget annat ska göra mig till den man jag vill vara och som hon behöver.
Vi strosade runt. Solen sken. Vi var som vanligt inneslutna i den där vackra bubblan där vi lever. Den av vackraste glas och pansar och vävd av den gud som i vanliga fall straffar dig för att du super, lever, knullar eller tänker illa om din granne. Den gud som är död av ren utmattning från att vara så arg och bitter och ful och skev.
Grus är vackert och korv är mat. Min vackra långa kvinna tycker om att känna sig älskad och vacker och jag mår bra för att hon är det. I natt ska jag inte dö. I natt ska jag sova, bredvid henne. Med armarna runt den mjuka magen och hela tiden tänka på hur mycket jag vill vara i henne. Hon tycker det är pinsamt, eller nått att jag skriver så. Men det är ju vad jag vill. Fylla hennes själ och kön och mun med allt jag har att erbjuda. Hon är min välsignelse och jag är hennes. Hon är stolt över mig säger hon. Vi missuppfattar varandra lite då och då. Mer tätt än titt. Men vi finner hela tiden tillbaka till det som är oss.
Vi är gräsligt lika säger hon. Hennes uttryck, Själv tycker jag ordet gräsligt är.. gräsligt. Men hon har rätt. Vi är två själar som är en helhet., Samma tankar, samma ord, samma önskan om att skapa, samma vana vid att falla. Men det betyder inte att vi inte är två individer. Vi är oss. Oss är det största jag mött. Jag har aldrig varit oss. Jag har alltid varit mig. Ensam, längtande med hjärtat i handen och själen i munnen och anden på undantag.
Nu är jag mer än jag är. JAG ÄR UNIVERSUM, jag är luften hon andas och tankarna hon tänker och kroppen hon värmer och kåtheten hon botar så magiskt, som att hon vet precis vad jag vill innan jag själv har en aning om att det var det jag ville.
Jag är hel. Och jag ska bli ännu helare. Jag ska bli perfekt. 4 veckors arbete med mig och inget annat ska göra mig till den man jag vill vara och som hon behöver.
Kommentarer
Trackback