Sanningen svider, jag bara smeker
Min snälla moders minne av mig som spirande människa är att jag sov mycket, drog i snoppen och dunkade mitt huvud mot barnsängen hela tiden. Allt på samma gång.
Jo vars, så ser det ut nu med. Är jag rädd.
Sova, runka och dra skallen in i närmsta omöjliga vägg är min melodi. Otaliga är de lägenheterna jag vaknat upp i, fåtal är de jag bott i.
Trappuppgång nästa? Någon?
Jo vars, så ser det ut nu med. Är jag rädd.
Sova, runka och dra skallen in i närmsta omöjliga vägg är min melodi. Otaliga är de lägenheterna jag vaknat upp i, fåtal är de jag bott i.
Trappuppgång nästa? Någon?
Kommentarer
Trackback