Svält och spinn

Katten har fått mat. Själv svälter jag en smula, men inte mer än vad andra gör. Det ska vara så i landet där honung blivit farligt och fett poesi. För allt det vackra, blekta tänder och färgat hår, för dem som vill men inte kan.

Människan springer från plats till plats, alltid på väg aldrig framme. Köper dyra kort för att få tillgång till maskiner att lyfta och cyklar febrilt och svettigt på cyklar som inte rör sig en enda millimeter.

Allt det som är njutning är farligt. Ibland. Men inte alltid. En vacker dag är det tvärtom. Ät vitt, drick rött. Stek aldrig. Grilla ibland. En vetenskap att förstå. Så jag matar katten och svälter. Katten sover och jag lyssnar till mina egna andetag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback