Det jag inte förstår
I dessa dagar är allt enkelt. Så klart det är. Alliansregeringen genom Reinfeldt har förklarat att pengar som inte fanns just nu finns. Så de ger en massa pengar. Till de som har. Men helt mot sina tidigare regler så ger de en smula stålar till de som inte har. Till pensionärerna till exempel. Nä, nu talar jag inte i egen sak. Min mor började jobba när hon var 14 och slet hårt i vården och har skit till pension. Skit. Inget mer. Dessutom har landet tagit ifrån henne sina svårt inarbetade pengar genom de senaste åren. Nu får hon en smula tillbaka. Pengar som är hennes. Som hon slet hårt för. Som hon avstod när hon arbetade. Jag hoppas hon jublar.
Själv är jag lyckligt lottad. Jag har jobbat hårt i några få år och har dubbelt så mycket innan skatt än min mor. Fast vi är i samma "utanförskap". Att jag sedan har fogden efter mig får jag och bara jag skylla mig själv för. Jag och min före detta fru. Något är fel. Totalt fel.
Pengar som inte fanns finns helt plötsligt. Ett underskott som vid förra valet var ett överskott skall nu räcka till mer fast det för 6 månader sedan inte räckte till något och skall dessutom inte ens finnas. Nä, det ska inte finnas så mycket så att det skall räcka till skattesänkningar. Förlåt mig som är kass på matte. Men. Men. Ett lands penningar är väl liksom summan av inkomsten minus utgifterna. Så om summan är minus och man ökar utgifterna men tar bort inkomsterna blir väl summan.... mindre? Fast det där förstår jag mig väl inte på.
Nä. Låt den egna plånboken bestämma. Rösta för den som ger dig mer, din mor nått som liknar mer och betala mer när du blir en smula sjuk. Din son som inte får jobb kan väl studera? Alla ska studera. Till något. Vad som helst. Statskunskap kanske?
Kommentarer
Trackback