Inne i hörnet

Äsch. Saker är som de är och vissa saker kan man bara inte påverka. Det vore som att slå huvudet i väggen gång på gång så det får fan i mig vara. En diskussion kräver ju att man lyssnar och inte bara talar och sådant har jag inte tid med.

Så jag ska städa lite. Återigen. Det blir en förfärlig massa städande nu för tiden. Men det är det helt klart värt. Även fast den kära hunden har legat i sängen och smutsat ned de tidigare rena lakanen. En torr jycke i sängen är inget jag retar mig på men däremot så blir jag en smula småputt av att en våt, smutsig hund legat där. Fast, det är ju egentligen bara att bädda rent så slipper man tänka på det där mer.

Jag skulle ha varit på terapi idag men det ställde jag in. Orkar bara inte med att sitta och vända på allt just nu. För en stund så lägger jag ner hela jobbet med det där och bara tänker enkla, lättförståerliga tankar. Det svåra får vänta ett tag.

Någon påstod att jag tror att jag är ensam med att jobba med mig själv, om att jag tror att jag är ensam om att lida. Men jösses. Vad tusan får männskan att påstå det? Återigen. Vad? Alla har sina egna problem, självfallet. En del har svårt att reda ut dem, en del är starkare och kan ta tag i det på ett annat sätt. Men alla har sina djup. Men här, på den här bloggen så är det min värld. De får allt starta en egen värld. En där de precis som jag gör här reder ut alla tankar. Att alla lider gör ju faktiskt inte mitt eventuella lidande mindre. För hur skulle det gå till?

Fasen också. Jag har visst lite svårt att släppa viss saker. Men det är nog så när man känner sig totalt inmålad i ett hörn. Instängd och liksom fångad. Så jag får väl göra som jag brukar göra i de där lägena. Leva inombords.

Nä. Dags att bryta tankarna igen innan jag blir bitter och dum.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback