Att våga vägra festival

Näe. Jag vägrar. Även fast hela kroppen spritter av nyfikenhet. Men jag ska hålla ut. Här blir det ingen Melodifestival. Den kommer inte över min tröskel. För att jag ska kunna leva i värdighet så tänker jag låtsas som om den inte finns. Aj då. Nu har jag ju skrivit om den alltså har jag redan avslöjat för både dig och mig själv att jag vet att den finns.

Men ändå.

Så vad gör man då när tvn får vara alldeles tyst och stilla? Tja, dricker en utmärkt bryggd kopp kaffe. Röker en cigarett. Klappar hund och katt. Skriver tykna inlägg på Fejan. Bara för att någon ska bli lite retad i alla fall. Men inte funkar det inte. Tanken på den där festivalen ligger och gror i bakhuvudet hela tiden. Så irriterande.

Dessutom är jag anfäktad av svårlig hunger. Det hade väl såhär i efterhand varit trevligt att ha köpt något gott att äta, men vi kom ju aldrig till affären. Det är kallt ute. Så jag får väl nöja mig med spagetti och ost. Inte så illa det inte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback