WoBWorld

Sådär ja. Svängen till staden är avklarad. Kattmat och hundmat finnes i skåpen. Mjölk till kaffet finnes i kylskåpet. Cigaretter till lungorna ligger på köksfläkten. Hunden ligger på golvet bredvid mig och katten sitter på fönsterbrädet i köket och tittar ut.

Eftersom jag för tillfället läser boken "The Dirt" om populärorkestern Mötley Crüe, förövrigt en smaskens bok, så spelar nämnda orkester på datorn. Tacka Spottan för det igen. Bugar och tackar.

Givetvis glömde jag att köpa något att äta till mig själv, så klart. Men det spelar mindre roll eftersom jag har lite pasta hemma så att det räcker till i morgon när jag planerar nya upptåg.

I staden träffade vi förövrigt Kitas förra matte. Ett kärt återseende. Jag var oerhört glad över att det var jag som knatade över gatan med Kita bredvid mig och inte tvärt om måste jag erkänna.

Ute snöar det, precis hela tiden. Som om vintern gett sig faen på att jäklas med folk. Fast jag är övernöjd. Återigen, sagt det tidigare men säge det igen, är det vinter ska det fan vara vinter och inget slask och mörker. Så länge plogarna gör vad de ska göra är jag nöjd och nog måste man säga att de gör så gott de kan.

Nu ska jag nog sätta på en kopp kaffe, slå mig till ro för ett tag innan jag går ut med Kita för sista gången idag.