Reflektion efter lunch

Saker och ting är inte statika. De är plastiska och det är väl tur det. Men det är lätt att glömma bort det. Att tro att ingen förändring finns, att allt kommer vara precis om det är just nu. Man kommer tjäna lika mycket. Eller lite. Sen vem man tjänar är ju upp till en själv. Säger de. Fast det är väl kanske inte heller helt sant. Att ta egna totalt oberoende beslut är fan det svåraste man kan ägna sig åt. Att koppla bort sina förförståelser, lärda värderingar och samhällets oskrivna lagar.

Säger mamma och pappa att invandrare är någon som är dåligt så färgas man av det. Antingen håller man med för så har man fått lära sig. Eller så revolterar man och tycker tvärt om. Men då kommer ju frågan, vad tycke man egentligen om frågan. Själv? Tänka fritt är oerhört svårt. Alla som nu tänker nazism tänker på något ytterst obehagligt. För vi har lärt oss att det ska vara så. Men att vara tysk 1935 innebar ju till största del att man tyckte att nazismen var det bästa som kommit sedan syret. Ändå har ju egentligen inte nazismen som sådan ändrat sig ett skvatt under den tiden. Segraren skriver alltid historian.

Nu är det ju, tycker jag, oerhört skönt att det anses som något dåligt att vara nazist. Men tanken på vad som hänt om de hade vunnit kriget finns där. Hade jag tyckt det då med eller hade jag anset att det är oerhört skönt att en ras leder och missleder de andra? För jag är ju av "rätt" ras, "rätt" religion och i "rätt" land. Tänk, du fasansfulla tanke, om jag hade sett på gamla gubben Hitler som en stor ledare? Som en del ryssar ser på Stalin, trots att den gubben var minst lika ond. Men så vann han också kriget.

Jag försöker verkligen tänka fritt. Att bilda min egna åsikt kring allt. Precis allt. Det har jag gjort sedan jag var liten och kom på att Elvis var det bästa jag visste när alla andra lyssnade till fasansfulla Noice eller Gyllene tider. Men är det så att jag kom fram till det på egen hand eller var det min moders spelande av skivorna som påverkade mig? Eller var det bara så att jag upptäckte honom på det sättet? Fan vet.

Sen gäller det dessutom att leva efter sin övertygelse. Inte fastna i att det man tycker är det enda rätta utan hela tiden hålla saker öppna. Men ändå inte vända kappan efter vinden.

Fasen vad knepigt det är att tänka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback