Starfucker

När luften tar slut, när lungorna värker och ryggen sticker. När fingrarna är alldeles vita och kalla. När läpparna som vill berätta något är blå och tankar på att dö hemsöker låren finns inget att vara rädd för. Egentligen är det bara livet som hälsar på.

Slår sig ned på en kökstol. Drar fram en pärm och ett dokument. Räcker över en dyr penna och ber dig skriva under på att du lovar att inte dö än. För du har 36 månader kvar att betala på ingenting. Livet är en bra försäljare. Det har gått kurser, fått diplom och gick ut som kurs etta. Ler mot dig och lägger huvudet charmigt på sned.

Livet, den rackaren till försäljare berättar för dig att just han är det bästa som finns. Fyller dig med fruktan för hans slut. Får dig att springa och dricka måttligt med alkohol och omåttligt med vatten. Får dig att vägra vila och alltid vara på språng. För att fånga honom. Fast du redan har betalt och skrivit under.

Du signerar med just honom själv. För att han är så vältalig och charmig och så jävla PÅ. Han lär dig att vara på är bra. Så att du i din tur kan sälja andra saker. Möbler eller mat eller svält eller krig eller tanken på att bara din egna färg är den rätta. Eller om det är din klan eller din familj eller bara de som tycker precis, just som du själv.

Men livet kommer gå. Han har andra att sälja till. När din signatur är där så är hans tanke redan hos nästa dörr. Döden har ingen chans. Han gick aldrig ut säljkursen. Visst säljer han in sina ideér hos vissa svaga, förvridna, trasiga människor som inte borde köpa hans erbjudande.

Men han vet ju att han inte behöver sälja. För vi kommer alla hamna i hans register tillslut.

Köp dig ur det om du kan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback