Den flygande skottkärran

De håller på att byta stammar i vårt grannskap. Kort sagt bertyder det att de på något för mig okänt sätt byter ut alla avloppsrör i husen.  Så längt allt väl. Snart har turen kommit till oss. Något jag inte direkt ser fram mot. För förutom att vi får nya, upprustade toaletter så får man oxå gå ner till källaren när man skall göra något av de två heliga. Men det löser vi genom att flytta ner till stugan när det blir dags. Vår tur kommer till Maj och då är det ju stugväder.

Men till saken. De håller på med huset jämte oss nu. Det är byggställningar, sådana där roliga stora rör som går ner till containrar och glada små byggmänniskor över hela gården.


Till saker var det ja. Jo, längst upp på byggnadsställningen hänger det, i ett rep, en skottkärra. Den hänger där och dinglar mest hela dagen. Och jag börjar lura på om det kan vara bra. Att ha den hängande där menar jag. Med tanke på att den hänger tre våningar upp i luften och att det är en bit ner liksom. Borde den inte egentligen stå nere på marken när den inte används? tänk om någon av de glada byggjobbarna får den där skottkärran i knoppen en dag. Borde inte det vara farligt?


Bara lurar. Jag har inte så mycket för mig om dagarna som du ser.


Knepiga Movies

Programmen de visar på tv på natten är rent obehagligt konstiga. Förutom en ändlös rad av repriser och lika ändlös rad porr, visar man alla de där knepiga filmerna, de som man aldrig sett innan.

Undrar om programmen är sådär skönt riktade som de enligt ryktet är. Typ, riktade till oss som sitter uppe på nätterna. Vilken anledning man nu än har. För om de är riktade vill jag bara säga "jag blev inte träffad".

För filmerna är jättemysko. Eller så är det jag som är jättemysko, efter att ha suttit och stirrar in i antingen en dataskärm eller en tv ett antal timmar mitt i natten.

Men filmerna är hur som helst knepiga.

Clueless

DN - Kultur - Tackbrev ska hjälpa filmbranschen Ännu ett bevis på att de stora brancherna inte fattat ett skvatt av vad problemet är eller vart det sitter.

buss på husse

Min högt älskade yngste son bor en bit från mig. Han går i 3:dje klass på Fristadskolan. När han kommer till oss varannan vecka kör jag ut honom till skolan och hämtar även honom där. Det tar ungefär en kvart ut och en kvart hem igen. Nu är han ju stor nog att kunna ta bussen. Den går precis utanför vårt hus och går direkt till hans skola. Så, vi har övat lite smått och han har åkt från skolan, hem, några gånger. Allt har gått så bra så bra.

Men. Nu är jag ju en ovanligt disträ människa, så jag har liksom inte riktigt tänkt på vad det kostar att åka buss. Men nu vet jag. Det skulle kosta oss 40 kronor om dagen att låtar den lille mannen åka buss till och från skolan. Det är ju ingen idé att köpa månadskort då han bor mestadelen av tiden hos sin ömma moder; så det får bli att lösa biljett vid varje tillfälle.

40 spänn! Per dag!

Inte undra på att folk skippar bussen och hellre åker bil. Jo, jag vet, bil kostar oxå. Men då får jag lugn och ro, en varm kupé bara för oss, det går direkt från dörr till dörr och man behöver inte stå och huttra på en kall busshållplats.

40 spänn per dag, för att åka buss. När man är 9 år. 40 spänn. Skit i växthuseffekt, smutsiga floder och vissnande blad. Jag väljer bil vilken dag som helst.

All grown up?

Jösses, nyss kände jag mig sådär vuxen igen. Det var när jag knatade förbi det gemensamma toalettbordet som det slog mig. Jag har flera olika aftershaver att välja mellan. Rätt doft till rätt sak liksom. Och det måste ju vara bra vuxenpoäng på en sån sak. Eller. Att jag sedan har scalpmoisturaiser (eller vad det nu kan tänkas heta) och hårgele för tunt eller falnande hår (nope, inga kala fläckar än, men förvisso glesnande)gör ju det hela ännu bättre. Rena paradiset för vuxenpoäng-letare. Lägg sedan till en rakapparet med en stor klump till som man skall använda till att ladda och rengöra rakapparaten så är jag i hamn.

Jag börjar verkligen bli vuxen. Nu skall jag bara sluta tänka så infaltilt oxå. Men det borde gå av bara farten.

Invandrare.

Jag är invandrare. I statistiken i vårat land är jag att räkna som invandrare. Trots att jag är född i Sverige. Trots att jag levt hela mitt liv i Sverige. Trots att min fader var född i Sverige och att han härstammade från en salig blanding av adel och bönder. Jag är invandrare för att min moder föddes i det stora, farliga "utlandet". Hon har visserligen levt hela sitt liv i Sverige. Men hon har trots detta ett "invandrar-personnummer". Så, om jag knycker en chokladkaka i affären runt hörnet och åker fast för detta räknas detta, ringa, brott in i statisktiken för brott begågna av invandrare. Om jag slår min fru, räknas detta in som att en invandrare begått det skändliga brottet. Om jag skulle bli skvatt galen och begå våldtäkt, skulle detta räknas till den invandrade statisktiken.

Fattar inte riktigt vad statistiken säger.

Faktiskt

Kändis?

Visst är det kul med kändisar. De verkar behövas i vårt samhälle. Synd bara att vi lever i ett litet land, så de kändisar vi har får liksom återanvändas om och om igen. `Som Persbrandt. Det allra roligaste är kändisar som säger sig inte villja vara det. Som Thåström och Jocke Berg. Lite skönt inåtvända och grubblande. Sysslar med svåra saker och befattar sig inte med det lättare gardet. Missförstå mig rätt, jag dyrkar Jocke Berg. Men nog är han truligt roande i sina försök att låtsas vara precis som alla andra. Glöm det fria artistlivet och glöm millionerna på banken.Men å andra sidan är han ett geni. Och genier får vara truliga. Fråga Bellman, Lennon, Sinatra eller Robbie Williams.

Thåström anser jag vara den mest överskattade vårt land vaskat fram sedan Barbapappa. Han bara väser ju. Som en liten miniLundell. Fast utan gubbfasonerna. Än.

Sen har vi ju alla de lätta, c-aktiga kändisarna med Rosing i täten. Men de är ju lite mänskligare, mer ömmhetstörstande liksom. Inte så pompösa, för de vet ju att de egentligen inte gör något av sina liv förutom att synas.

Men, om de icke fanns skulle ju jag inte ha haft något att säga under de 5 minuter det tog mig att skriva detta.

O det är ju alltid nått.

Trängselavgift.

Jaha, nu skall de vara sådär viktiga igen, Stockholmarna. Visst, "vi är så mänga och häftiga att vi tilloch med behöver en trängselavgift". Som on det inte kunde vara trångt i Borås nån gång. Då o då tjocknar det till något alldeles vansinngit vill ja lova. Då är det jätte trångt. Faktiskt. Men vi skryter inte om det. Som Stockholmarna gör. O jag vet, för en av mina farbröder bor i Stockholm. Och han skryter. Det sade i alla fall min vördade fader på den tiden han levde.

Trängselskatt. Jojo, det smakar det. Jag vill bara berätta om att ibland, vid 16.00 tiden, är det otroligt trångt i Borås. Otrolig,t sanslöst, ofantligt, trångt. Men som sagt. Vi skryter inte. Vi kan trängas precis tyst, utan åthävor. Inte som Stockholmarna som måste öppna käften i varje situation. No man. Vi trängs utan att berätta om det.

Så. Som sagt. Löjligt med trängselavgift tycker jag. Lite barnsligt. Omoget.

Yepps. Tycker jag.

En förtidig 40års kris

Rakat av mig hakskägget. Det ligger helt i linje med planerna och inriktningen för år 2006. Detta, alldeles nya, friska året skall andas "vuxen". Jag skall försöka bli vuxen, det är ju på tiden liksom. I år fyller jag 36. Alltså lika gammal som Marilyn Monroe var när hon dog om jag inte missminner mig. 36, det var Elvis precis innan han ballade ur och blev fet o tråkig. 36. Tänk va. Inte illa.

Men som sagt. Att vara vuxen kräver vissa grundförberedelser. Inte som nyårlöften. För dem tror jag inte ett skvatt på. Jag tror mer på att lova saker under hela året. Och svika dem med. Ett lovat löfte är som gjort för att brytas. Det riktigt står där och pekan finger åt en och signalerar "kom o ta mig om du kan". Så, jag lovar inget jag vill hålla.

Så, jag lovar inget. Men jag skall försöka bli vuxen. Skall börja klä mig vuxet. Och uppträda vuxet. Typ, lugnt och sansat. Inte vara så glättig i mina sociala kontakter. Mer åt det dova, murriga hållet. Sluta med att klippa mig själv utan gå till frisören och skaffa mig en vuxen frisyr. Sluta bära ringar förutom vigselringen. Kanske skaffa mustach, som förövrigt är jättevuxet. Inte alls som dess lillebror hakskägget. Ta ringen ur örat. Inga ringar på Carlzon 2006. Förutom då, som sagt, vigselringen. Jag skall äta vuxet, inte barnsligt och som om det inte fanns något samband mellan munnen och fettet kring buken. Utan kontrollerat.

Börja motionera. Men vuxet. Alltså inte röra mig för att jag vill eller behöver göra det, utan för en man in min ålder gör det. Ta bilen varje onsdag och lördag till motionsslingan dår jag skall pina mig runt på ren vilja. Inte för att jag vill utan just för att jag inte vill.

Allt detta lovar jag inte. Alls. Men det ligger i planen att uppfylla dessa målformuleringar.

Äh, jag skiter i det. Det får gå ett år till innan jag får 40-års kris.Eller två. Minst.

Feltänkt?

Removing your Norton program using SymNRT  Alltså, till och med företaget själva erkänner att det är ack så svårt att avinstallera deras, i övrigt utmärkta, program. Det går inte till så enkelt att man klickar på "avinstallera". Utan man skall ladda ner några program, rota i registret på egen hand och ojojoj vad svårt det blev. Varför kan andra program avinstalleras utan att lämna en massa spår av sig, som skall tas bort för hand? Och om de nu vet hur det skall gå till, varför inte inkludera det i programet från början.

Jag fattar inte....

Toppen?

Klüft och Ibrahimovic i topp Trevligt för dem. Men jag bara undrar. Är det verkligen så som våra hjältar skall se ut? De behöver inte vara goda, eller modiga eller kloka. De behöver inte göra goda ting och de behöver inte hjälpa sina medmänniskor. Bara vara snabba.

Ja vet inte.

Men borde vi inte beundra andra människor som gjort mer/annat mer än att vara duktiga idrottsmän/kvinnor.

Bara funderar.

2-player

Man undrar vart det skall sluta. Kom just på att jag hört ett nytt ord ett antal gånger, utan att reagera. "Tvåplayer". Alltså 2-player, som när man kan spela mot eller med varandra på dator eller nån av spelmaskiner som finns. Man säger alltså inte att man kan spela två-spelare, eller Two-player. Utan just att man spelar  "tvåplayer" Som om vore det ett ord. Som om det liksom fanns.

Fast det gör ju det. Nu.

Fan, jag börjar bli gammal.

Ärlighet?

Ärlighet. Visst är det något bra. Det hör man ju på själva ordet. Ärlig. Rak och ärlig, ännu bättre. Fast vart har det då gått fel. För nu för tiden sätter man nästan likhetstecken mellan ärlig-elak. Alltså, man får vara hur taskig, lumpen, otrevlig och plump man vill. För säger man bara att man är ärlig så går det bra. Som de där 4 som sitter i tvn och klankar ner på ungdomar som gal på ett annrolunda sätt än de, de 4, tycker är godtagbart. Man kan använda långa, smarta och elaka haranger. För det är ju bara ärligt. Att man kan använda lite folkvett nbär man ger kritik verkar vara en gammal sed, icke längre i bruk. I dokusåporna ser vi ungdomar, knappt komna i vuxen ålder, som kallar sig raka och ärliga efter att de fullständigt mobbat ut någon svagare individ.

Under alla de chefsutbildningar jag gått, och det var några stycken under de åren jag lekte chef, fick man lära sig att vara rak och ärlig. Inget är värre än en vek och slingrig chef. Men man fick även lära sig att man kan vara ärligt på ett schysst sätt. Ett sätt som stärker. Man kan faktiskt säga till en person sin ärliga åsikt även om man använder lite hyffs och vett.  Eller?

För ärligt talat. Det måste väl finnas smaratare och bättre sätt, än det rådande, att säga åt folk att de inte kan sjunga?

Kärnkraftverket Rune

Funderar på det där med energi i allmänhet och kärnkraft i synnerhet. Alltså. Vad har hänt sedan den där folkomröstningen?  Bestämde man inte nått då? För ärligt talat. Nu hör man allt mer röster som talar om att kärnkraft minsan är så mycket renare än olja eller kol. Precis som om inte Harrrisburg och Tjernobel har hänt. Alls. Man talar om risken med kärnkraft ungeför som man talar om risken för att få diarre när man är utomlands. Alltså, det KAN hända. Visst kan det det. Men det är inte så farligt. Inte farligt alls.

Säg det till en glad Spanienresenär med ständigt flöde ur baken.
 
Men jag är förvirrad. För det som man är rädd för har ju redan hänt. Två gånger. Och visst. Tjernobyl, fulla ryssar och ett samhälle i förfall. Det klart det kan hända dumheter då.

Men Harrisburg då. I USA. Det rena landet. Det fria landet. Vad hände där? Tja, enligt opinionen just nu i vårt vackra land. Ingenting. Det är glömt och förlåtet. Fan, det har inte ens hänt. Nästan. Visst hör man Tage monolog. Fast nu är det värre. För det som hänt har verkligen inte hänt. Men betänk vilket val vi har. Det dumma, dumma kolet. Eller den rena,rena fina, kärnkraften. Fan till och med Homer Simpson arbeter på ett kärnkraftverk. Kan det bli mer tryggt. och rent, vackert och fint?

Allt mer röster talar om att vi skall köra våra kraftverk tills dess att de är gamla på riktigt. Som om de är mer farliga då. Harrisburg var inte gammalt. Men det gick åt helvete ändå.Men vi har fullt upp att rädda kycklingar och minkar, bråka om homosexuella ska få gifta sig i kyrkan och om Gud gillar kvinnor, så vi hinner inte rädda oss från det stora hotet som är på riktigt. Om vi trodde att en Tsunami är det värsta som kan hända oss? Är vi så djäkla bakom flötet? Fattar vi inte mer? Vem ska vi skälla på om, när, det smäller. Freivalds?

Det vette fan om jag vill bo i detta landet, på denna jorden längre.

Dumma kvinns.

Tänk vad finurligt livet är inordnat. Tänk att saker kan flyta så bra. Som mat till exempel. Det räcker att jag bara tänker på att jag är hungrig så är det dags att äta. Sen går man bara bort från bordet en stund, när man sen kommer tillbaka är tallrikar, ketchupflaskor och vattenglas borta från bordet och ligger i varmt härligt vatten i diskmaskinen.

Det räcker att jag tar en snabb tur runt lägenheten så är sängen bäddad hux flux. Tänk var bra det är att man kan stöka ner precis hur mycket som helst, för det lägger sig tillrätta av sig självt efter ett tag. Bara man väntar lite. Min Hulda Hustru brukar ibland klaga på att jag stökar ner. Men älskling, säger jag då, bara vänta lite så kommer det att städas upp av sig självt. Så brukar jag göra. Det är bara att ha lite tålamod. Fast det vet man ju hur kvinnor är. Inget tålamod alls.

Mina strumpor brukar jag lägga i en speciell korg som står i en garderob. Sen efter ett tag så har de hoppat ner i min strumplåda, rena och fina. Bra va? Sen vill jag int epåstå att allt går helt av sig självt. JAg är mycket medveten om att man får jobba lite för att familjen skall ha det trevligt. Därför brukar jag varje jul erbjuda mig att hälla glöggen varm. Så att min Hustru kan få koppla av lite sådär skönt. Man vill ju bidra. Man vill ju inte vara en grinpelle. Som min hustru tillexempel. Ibland blir hon riktigt arg, så arg att ögonen gnistrar och blixtrar. Hon orerar om att ingen gör något hemma, ingen hjälper till. Då tycekr jag hon är lite dum, för om ingen skulle göra något skulle ju inget hända med mat, tvätt, skräp, ungar som lämnas på dagis, ingen skulle ha någon ordning på födelsedagar, julaftnar och semestrar. Så, säger jag, du ser visst gör nån något hemma. Annars skulle det ju inte bli gjort.

Kvinnor är så dumma.

Spel och dobbel

Alla spelar poker. Utom jag. Vart man än ser så sitter folk och spelar poker för fulla muggar. Svensk Handel har utnämnt polerutrustning till årets julklapp. Bara en sån sak. Och jag som inte ens kan spela poker. Jag kan å andra sidan inte spela något annat kortspel heller. Min ömma moder är/var mycket emot det där med spel och dobbel, en inställning hon ärvt i rakt nedstigande led från sin fader, min morfar. Jag har inget alls emot spel och inte heller mot dobbel har jag några starka invändingar. Jag har däremot svårt att förstå de som spelar, jag tycker det känns som om man kastar pengarna i sjön. Jag ägnar mig hellre åt dryckenskap och kvinnor.

Men som sagt. Nu spelar alla poker. Jag kan inte riktigt förstå vadan denna vurm utvecklats. Ena stunden är det bara cowboysare som spelar poker, andra stunden är Linda Rosing sysselsat med pokerspelande på heltid. Och vi vet ju alla att hon inte ägnar sig åt något omodernt. Man kan se på pokerspelande kändisar på tv, folk slänger ut sina biljardbord och pingisbord ur sina källare och dukar upp spelbord i stället. Och jag fattar ingenting. Vad är det för fel på pingis?

Nä, tacka vet jag "finns i sjön". Det kan jag inte heller spela. Men det ser roligare ut.

Piratpirat Del II

Jag måste här återknyta till ett tidigare inlägg av mig själv. Jag har fått frågan hur man som konsument kan hålla reda på och sortera i den djungel av produkter av tvivelaktigt ursprung som finns. Vågar vi köpa musik, kläder, väskor och andra accessoarer? Kan man lita på att bilen man köper är äkta märkesvara? Det kanske ör en förklädd Skoda.  Vi vet ju att Al-Quida står bakom en betydande del av de varor vi godtrogna konsumenter köper och att framställandet och framför allt vinsten från försäljningen ger terroristerna ekonomi att skaffa vapen, bruntejp, väskor och sånt som terrorister har på sig.

När det gäller kosmetika och parfymer är det enkelt. Allt som inet är köpt på en Ålandsbåt eller rakt över disk på Coop Forum i Din stad är att räkna till riskprodukter. Man skall alltid leta efter äktehetsintyget i form av en liten flammande buske på undersidan av flaskorna eller möjlign på baksidan. När det kommer till kläder är det svårare. Det bästa är helt enkelt att strunta i att köpa kläder. Då är man ju på den säkra sidan.

När det gäller elektronik finns tyvärr ingen bra regel. Men köper du en dvd-spelare av den trevliga herren som står i hörnet utanför din trappuppgång, se då till att herren tar av sig hatten. Är han blond är det stor chans att det är rekordelig vara du köper.

I övrigt gäller föriktigthet,. Som sagt, den flammande busken kan vara en ledtråd, men även den gå ju att förfalska med modern teknik.

Sedan vill jag även säga till er, och speciellt då
Christina som gjorde mig uppmärksam på detta problem. Man kan säga så här: Om din herre/man/gubbe eller liknande kommer hem med parfym till dig, då är itne det största problemet om den är pirattillverkad eller äkta. Frågan är vad fan han har ställt till med denna gången.

Pretantiös

Hur skönt är det inte att ibland förfalla till att vara pretantiös. Riktigt Bergmanpretantiös. Använda svåra ord, vara dyster och seriös. Förfäkta hopplösa teorier, brottas  med den egna ångesten. Jag menar, man är ju Svensk. Det är skönt att deppa. Det är bra att ta sig på riktigt djupt gravallvar. Bort med stoj och glada skämt, fram för butterhet och Joakim Berghsisk dryghet. Låtom oss kontlrolera varje stavelse, låt oss mumla sakta och lugnt, låt dårarna pladddra och kvittra likt fåglar.

Det är gott att se på sig själv med djupaste allvar och beundran. Skämtarna faller på egna grepp i rörelsen mot den slutliga döden. Se på darrande nerver, där varje tråd glänser, dryper av allvar.

För visst är det något gott i att ta sig själv på för stort allvar? För man är ju Svensk

Åretruntjävladäck

Det är vitt ute. Som en silverhinna över allt. 5 minusgrader. Det är kallt de. Jättekallt. När jag körde min vördade yngste son till skolan upptäckte jag till min oerhörda förvåning att det är halt ute. Lika halt som det är kallt ungefär. Jättehalt. På Saaben har vi något så underbart som åretrunt-däck. Det betyder att däcken är lika dåliga både på sommaren som på vintern. Förrra vintern halkade vi kring så lusteliga, till allmän förnäjelse här i grannskapet. Hela våren-vintern-hösten har vi talat om att köpa riktiga vinterdäck. Men det stannade vid att vi bara snackade mycket, men verkstaden kom vi inte i närheten av. Så, igår och idag när jag varit ute med bilen och kört har jag varit fullständigt livsfarlig både för egen del liksom för min omgivning.

Jag borde lyssnat till den lilla fågel som viskade "se upp" när vi köpte bilen och upptäckte att det var åretruntdäck på den. Jag har ju faktiskt jobbat två år på en dackfabrik när jag var ung och vacker. Redan då förstod jag, trots min ungdom, att åretrunt däck inte är någe vidare. De är ju gjorda så att de skall gå att köra på både vinter såväl som sommar. Men som sagt, det enda som händer är att de är kassa året runt.

Jag ser mycket fram mot årets äventyr på vägarna.

Rubrik

Allt för ofta ser rubriker bättre ut än det är. Bara kolla detta.

Tidigare inlägg Nyare inlägg