WoBWorld

Hulda Hustrun gjorde mig uppmärksam på att det i en bilaga till en känd aftontidning som börjar på Afton... fanns en notis om en hårborste för 1500:- Jo, ni såg rätt. 1500 svenska kronor. För en borste. Det var ett modeorakel som tyckte att denna borste skulle finnas hos var och en. Fan, jag har köpt bilar för det priset. Att lägga 1500 på en borste måste väl ändå räknas till sinnessjukt.

Eller har jag fel nu igen?

Jag skall aldirg öppna käften och tycka nått mer. I samma sekund som jag skrev om att Italien ju måste vara klart överlägsna USA i fotboll, och att Italien självklart kommer vinna kvällens match, precis när jag skrev det. Då gör Italien självmål. Självmål mot USA. Som om Gunde Svan skulle supit kvällen före os-loppet. Alltså helt osannolikt. Ändå är det ett faktum.

Där fick jag för att jag bröstade upp  mig mot USA. Nu kanske jag är terroriststämplad?

Jösses, jisses och allt annat som slutar på "ses". Jag har lagt klinkers i hallen. Jag. Lagt. Klinkers. Själv. Det blev lite snett och vindt men rätt ok om man betänker att jag endast sett på tv hur man gör. Det var en massa mysterium som måste lösas. Hur fast skulle fixen vara? Hur funkar egentligen den där kakelskäraren jag fick i julklapp? Hur utjämnar man nivåskillnader? För givetvis var inte vårt golv plant och fint utan det skiljde flera milimeter i nivå. Det gör det nu med, men inte riktig på samma platser :-)

Nu skall det torka, eller bränna eller vad fasen man nu kallar det, tills i morgon när jag skall foga. Ännu ett äventyr. Men vad fasen. När jag är klar med hallen skall jag börja titta på kaklet i köket. Vi har talat länge om att kakla om eftersom det kakel vi har är fult, fult och fult.

Men vad fasen. Nu när jag nästan är expert så borde det ju inte erbjuda några problem. (Hmmmm).

Den enda mardrömmen vore nu om kakelmästaren eller vad de kan tänkas kalla sig, glider förbi för att fixa till något i våra badrum. Där det är alldeles nykaklat och fint, men gjort av en yrkesman. Man vill ju inte ha kakelfigurer som lägger sig ryggen i krok av skratt när de beskådar mina enkla, lite taffliga försök. Men som tur var har vi inte sett röken av ens den allra minsta av hantverkare. Skönt så.

Men bra blev det. Tycker jag. Kanske ändrar mig när snöslasket från skorna läger sig i pölar på golvet. Men det är långt, långt till vintern. Den dagen den sorgen.

Angående Pirate Bay-debatten. Ärligt talat. Finns det någon som på riktigt tror att det går att stoppa fildelningen? Bara funderar.

Vi har på kort tid gjort två bra affärer. Först fick vi tag i ett kylksåp för bara 100 spänn bara några hus längre ner i stugbyn. Det gamla hade gett upp fullständigt så det passade precis hur bra som helst. Sen fick vi tag på en Porta Potti för bara 200 skr. Om någon undrar vad det är så kan jag berätta att det är en liten toalett i miniformat som passar till stugan, båten eller husvagnen. De där lådorna brukar gå loss på en 1000 spänn så vi jublade i högan sky. Dasset fanns även det bara några hus ifrån vår stuga. Nu lurar jag på att ringa på en båt som annonseras ut på informationstavlan i stugbyn.  Vem vet. Kanske kan man bli stolt båtägare med för en billig penning. Det går ju bra nu ju.

Min hulda Hustru och jag har flera gånger varit rörande överens om viktiga saker utan att vi diskuterat det tidigare. Det värsta var när jag knatade in på Claes Olsson och skulle köpa batterier. När jag väl gick omkring där så stoppade jag på mig en frisörsax. För en sån tyckte jag att vi behövde. Precis när jag stod bland batterierna ringde Hulda Hustrun nere från bilen där hon väntade med barnen. Hon bad mig att köpa en, just det, en frisörsax, för det hade hon för sig att de hade på Claes Olsson. Vi hade inte överhuvudtaget pratat om att inhandla något som helst frisörverktyg. Hur det kom sig att vi tänkte precis samma tanke samtidigt? Ja inte vet jag. Men kärlek kan visa sig på många sätt.

Träffade en gammal arbetskamrat. Hon frågade vart jag tagit vägen och jag sade att jag är pensionär från och med Juni månad.

Så förvånar man sin omvärld.

Oups. Bäst jag satt här och filosoferade öppnades ytterdörren. Hulda Hustrun trodde jag. Men så enkelt var det inte. Det var heller inte den polska grannens barn som några gånger stormat in i lägenheten. Det var en stor och snusig byggare som förvånat stod i vår hall och frågade om de hade börjat jobba inne hos oss. "Näe" klämde jag ur mig. "Inte vad jag märkt". Kan man svara dummare tro? Fast å andra sidan var hans fråga rätt korkad. Hade han försovit sig och har nu ingen aning vart hans arbetskamrater är? Borde han inte själv veta vart han skulle borra, spika eller vad nu han kan tänkas förväntas göra?

Tja, byggaren smet ut igen och lämnade mig ensam med katterna. Fast nu undrar ju jag, ska de börja riva ut här snart eller? Borde man inte hålla sig till tidsplanen så att vi hinner få bort allt det där som skall bort. Eller?

Man undrar ju.

Tänkte jag skulle börja skriva om shopping. Det är ju populärt och hett. Så....

Jag köpte mjölk i går. Jättesnygg förpackning. Signalerade liksom... god mjölk.

Hm...

Köpte snus med.

Yahoooo.....

Hm...

Helt plötsligt sliter någon upp ytterdörren. Jag hoppar väl sisådär en 5-10cm på min stol. Ingen skall komma nu. Alla är i skolan, handlar eller är bara allmänt inte här. Likt förbannat slits dörren upp på vid gavel. Katterna rusa förvöntansfullt ut i hallen och jag följer nyfiket med. Och där står, i vår hall, än en gång grannens barn.

Våra grannar är Polska och deras ordförråd är minst sagt lite begränsat. Så barnet smoder står i trappan och fäktar med armarna. Jag misstänker att hon försöker be om ursäkt. Tydligen har det unga barnet sprungit fram till vår dörr tvärsemot deras egen dörr när barnet och modern kom ut i trappan. Tror jag alltså. Men inte vet jag. Kanske tanten egentligen bad mig dra åt h-vete. Vad vet jag. En gång tidigare har barnet gjort samma sak, men då kom hon hela vägen in till vårt vardagsrum. Rask och flink unge det där.

I vilket fall som helst så får vi komma ihåg att låsa dörren.

Vad allt skall man inte vara med om.

Nyvaken och konfunderad. Som vanligt när man sovit tar det ett tag innan man tar in verkligheten. Värmde en kopp kafe och när jag stod där framför micron så tänkte jag att jag skulle tömma diskmaskinen. Men det gick inte. För jag hade redan gjort det. Typ en minut tidigare. Då är man inte bright när man glömmer bort det. Bara jag inte glömmer bort att kissa eller nått. Det vore ju förargligt.

Nä, jag får nog låta kaffet verka lite.

I övrigt är jag nöjd med mig själv att jag inte fick ett tuppjuck när diskmaskinen gidk söner. Jag var lung och fin hela tiden medan jag undersökte den (nästan i alla fall, ksnske nån liten svordom undslapp mig).

Så nu vet jag. Jag kan vara vuxen ibland. Dutti kille va?

Sitter och väntar på att kaffet skall bli färdigt. Orkar inte vänta utan har värmt upp lite av gårdagens i micron. Jag, koffeinberoende? Inte då. Att man inte ens kan vänta de få minuterna det tar att koka en balja kaffe. Illa, mycket illa.

Men gott var det, gårdagens kaffe.