WoBWorld

Herreje vilken huvudvärk jag har fått. Jag har gått den mycket uppiggande promenaden till affären i skönt väder. MEn problemet är att jag inte tagit en sort av mina tabletter på några dagar nu så jag känner av det rätt ordentligt genom att jag får en speciell sorts yrsel som liksom känns som om man får små stötat i hela kroppen och allt snurrar till.

Givetvis borde jag masat mig iväg till apoteket redan för några dagar sedan innan tabletterna tog slut men jag har liksom inte kommit för mig. Så nu blev det en rätt besvärlig promenad där hela världen skakade till vartannat steg.

Men jag fick köpt det jag skulle och har rent av lite pengar kvar på kontot. Inte illa alls. Kommer inte ihåg när det hände senast. Och i morgon ramlar det ner ännu mer pengar. Fast det klart. Nu har jag ju en hyra att betala på egen hand. Tidigare har jag ju delat allt med morsan så det blir väl lite fattigare frammåt. Men vad tusan. Jag kommer klara mig bra i vilket fall som helst har jag räknat ut. I alla fall så länge jag inte ställer på bilen igen. Då kan det bli lite tight med försäkringar och bensin och allt sånt. Men den dagen den sorgen. Först måste jag ju ordna pengar till körkortet.

Var sak har sin tid och plats.

Så i morgon blir det till att masa sig ur sängen betydligt tidigare än jag gjort de senaste dagarna. Mobila teamet skall hämta mig så att jag kan storhandla. Jag tror inte jag skulle palla att åka bussen själv. Inte utan alkohol i kroppen och det är ju inte aktuellt. Speciellt nu när jag inte tagit de där pillren som jag ska, då kan jag tänka mig att en bussresa kan utvecklas till rena skräckfärden. Så jag är tacksam för att mobila teamet hjälper mig.

Tänk, vem trodde att man skulle behöva hjälp med att handla när man inte ens har fyllt 38? Fan, jag måste få ordning på den där ångesten. Risken finns ju att jag blir tämligen isolerad här ute i buschen (förlåt alla Viskaforsare men så känns det lite än, även fast jag börjar upptäcka saker med Viskafors som är ack så bra som jag inte visste om tidigare).

Apoteket får jag inte för allt i världen glömma i morgon. Jag har en vag aning om att jag behöver de där pillren, vare sig jag vill eller inte.

Sen måste jag på något sätt lösa det där med mina saker som är kvar hos före detta frun så att jag slipper gå och grubbla på det där. Men det är mycket som ska stämma för att få ihop det. Jag ska få ihop folk, en bil som kan ta släp, det skall passa före detta frun tidsmässigt. Man vill ju inte ramla in och förstöra påsken för henne och hennes nära och kära.

Sen måste jag hämta mina sista saker hos tant mamma och "flyttstäda" vardagsrummet från alla rester av mig och mina katter. Gudskelov så har hon fattat att hon måste ha hjälp med städningen så hon ska be om att få städning av hemtjänsten beviljat. Hoppas det går igenom för hon kan då rakt inte städa själv. Visst jag vet. Jag skulle kunna åka in till La Stada en gång i veckan och dra igenom lägenheten, men det är ett lite osäkert sätt att lösa det hela på eftersom jag aldrig vet hur jag kommer må själv från vecka til vecka eller ens från dag till dag.

Jaja, kort sagt så har jag lite smått och gott att göra här i veckan. Köpa gipsskruv inte att förglömma.

Så det får bli en tidigt sorti i kväll så att jag kommer upp till morgonkaffet och duschen i vettig tid. Nu borde jag ju ha samlat på mig ett antal sovmorgonar de sista dagarna. Kan man tycka i alla fall.

Sådär ja. Nu har man duschat, rakat sig och borstat tänderna och skiner som en ebenholtsstaty från topp till tå. Luktar gott gör jag med. Så nu ska jag bara hälla i mig en kopp kaffe sen blir det en rask promenad till affären där det skall inhandlas diverse specerier och nikotinprodukter. Jag har lyckats med konststrycket att ha 221 kronor kvar dagen innan pansionen kommer så jag är mäkta stolt. Här ser ni en ekonom i världsklass. Och det utan att ha rört fondkontot. Sen har jag ytterligare 141 kronor på ett annat kort så jag är rena rama Krösus Sork i dessa dagar.

Inte illa för en som brukar spendera en femma för varje tre kronor han äger.

Nä. Kaffe var det. Sen som sagt en rask och uppiggande promenad till den lokala handlaren.

Tänk vad man har att göra...

Vädret är underbart vackert. Snön gnistrar, solen skiner och himlen är blå. Precis hur trevligt som helst. I januari det vill säga. I mars är jag mer tveksam. Vore trevligt med lite vårkänslor liksom. Fasen, är det inte dags snart att damerna tar på sig de korta kjolarna och visar benen lite. Men det går ju inte när snön ligger på gator och gräsmattor.

Jaja, jag får väl ge mig till tåls lite kan jag tro. Kjolarna kommer väl kan jag tro. Fram tills dess får jag drömma om vackrare dagar.

För tillfället gör det mig inte det allra minsta hur vädret är. Jag sitter och retar gallfeber på mig själv med att vara irriterad på att golven är så lortiga. Konstigt att man kan bli så handikappad utan en dammsugare, mopp eller ens borste. Golven gror sakta igen och jag kan inte göra så mycket åt det. Det ska bli ett sant nöje att plocka upp dammsugaren ur förpackningen i morgon och dra runt den på golven så att de blir grus och dammfria.

Men det där med golven är det ju bara 50% av innevånarna i det Carlzonska hemmet som bryr sig om. Chips ligger längt uppe på bokhyllan och sover den oskyldiges sömn och struntar fullkomligt om det så växer raps på golvet. Även fast hon är en av dammbovarna med alla katthår som hon obekymrat släpper ifrån sig när hon vandrar runt i lägenheten.

Tja. Nu ska jag ta en kopp kaffe, en cigg och sedan masa mig in i duschen, allt som förberedelse till promenaden bort till affären där det skall inköpas cigaretter och mjölk.

Så, istället för att sitta här och svamla så sätter jag väl igång då :-)

Sådär jag. Nu har jag nyckel till en tvättkolv och har passat på att boka en tvättid. Sen tog jag reda på vilket källarförråd som var mitt och fick med mig en märklapp att sätta upp på dörren till det.

Nu ska jag snart in till La Stada Borås för att hämta lite mer pryttlar hemma hos modern och dessutom kanske jag kan få med mig min dammsugare om jag fjärskar med min moster lite så att hon tar omvägen förbi stugan. Vore gott. Har jag ännu mer tur så kan jag smita in på rusta eller nått och köpa en mopp och lite rengöringsmedel. Golvetn börjar bli skitna och det orkar jag inte med riktigt.

Det är konstigt det där. När ajg bor ensam så städar jag näst intill dagligen, men så fort jag flyttar ihop med någon så lägger jag av totalt. En inbyggt fel på mig som jag i nästa förhållande får arbeta stenhårt med.

Så nu har jag inte så mycket att göra i en timma innan min moster skulle ringa igen så får vi se om tant mamma är på humör för att låta mig hämta mina saker. Hon har visst vaknat på fel sida idag om jag fattat allt rätt.

Så nu ska jag njuta av en kopp kaffe och en cigarett sen ska jag ta en dusch och raka mig. Det hann jag inte med före att mobila kom. Så nu får et vara dags.

Ja det var faslig vad trött jag är fortfarande. Men det klart, det har varit en intensiv vecka. Men jag kan inte sova bort min tid precis hur jag vill inte. Dags att börja sortera kläder vettja.

I morggon 10.30 kommer mobila teamet hit och då ska vi till bovärden och bland annat hämta tvättnyckel och ta reda på vilket källarförråd som är mitt. De är numrerade lite huller om buller och en del saknar märkning överhuvudtaget. Vore gott att bli av med alla tomkartonger som står i ena "minirummet" nu.

Men innan jag tar ett enda steg till ska jag ta en kopp kaffe minsan. Röka en cigarett och må lite gott och bara finnas till.

Sådär ja. Då var allt i köket uppackat och diskat och inställt i skåp och lådor. Så gott. Tallrikar, glas och kaffekoppar/muggar har jag gott om, men inte ett enda kokkärl eller stekpanna. Visserligen, en fisk-kastrull och en gammal rostig plåtpanna som ska likna stekpanna har jag. Men vart alla mina andra kokkärl tagit vägen fattar jag inte. Borta. Puts väck. Eller så ligger de på före detta fruns vind vilket bara gör behovet av att hämta mina pryttlar desperatare. Fasen också att det skulle krångla till sig så.

MEn men, jag får lösa uppgiften på något sätt. Det kan ju inte vara omöjligt det hela. Tycker jag.

Det är nog bara bra för mig att affären ligger en bit bort för det är utmärkt motion för både tanke, själ och kropp. Så nu har jag varit där och köpt lite pyttipanna och ägg eftersom jag hittade en stekpanna. Eller i allafall nått som någon gång varit en stekpanna. Min var den definitivt inte från början för jag hade en gjutjärnspanna och en teflonpanna med mig in i det gemensamma hemmet. Men det är väl petitesser. Vem orkar liksom bråka om en sån sak?

Nu är snart köksskåpen klara. Bara en disk till, möjligen två. Sen är köksgrejorna på plats. Sen är nästa stora projekt alla kläder. En faslig massa sådana äger jag om jag ska bedöma mängden genom att titta på de 10 plastsäckar som är fulla med kläder. Hua.

Men, det är bara att gneta på. I sista änden så vet jag ju att jag vinner.

Nu har jag varit duktig igen och tagit en rask promenad till affären och tillbaka. Det småregnade på vägen dit men på vägen hem var det helt ok att promenera, rensar skallen en hel det att röra på sig.

Nu har jag börjat med att diska alla tallrickar och glas som jag haft med mig. De har ju stått i ett förråd i ett år så jag tror det är bäst att diska dem innan jag använder dem. Men det där sköter ju maskinen så bra själv så.

Nu börjar det likna ett hem här. Men jag måste ta tag i alla kläder som ligger i svarta plastpåsar huller om buller. Några galgar har jag inte upptäckt än i mitt letande men de kanske ligger där någonstans. Vet i alla fall att jag har ägt en faslig massa blå och vita plastgalgar.

Alla böckerna lär jag inte få plats med i den bokhyllan jag har så jag får väl göra slag i saken och köpa en här framåt våren. Jag har böcker nog för att fylla en bokhylla till tror jag.

Jag skickade ett sms till före detta frun om hon visste vart espressobryggaren finns men inte ens det svarar hon på. Hon har verkligen suddat ut allt som är jag ur sitt liv. Tja, bara hon är lycklig så är jag glad för hennes skull.

Nä, nu är det lite tv som gäller och så diska mellan varven. Helt ok slut på en dag.

Så var dagens första uppgift klar. Jag har ringt till Bt och ordnat upp det där som gjorde att jag inte fått någon tidning. Tydligen hade de förväxlat min pågående prenumeration med den gamla jag hade när jag bodde med före detta frun, så de trodde att min prenumeration låg vilande. Men så är ju inte fallet.

Tja, nu ska jag få´min tidning i alla fall. Inte illa det inte. Gott att få det löst så smidigt.

Det är roligt att se katten Chips gå på upptäcktsfärd i lägenheten. Hon provar ut olika stället att ligga på, hoppar upp på möbler och snusar sig fram som en dammsugare genom rummen. Men jag tror att hon trivs rätt bra verkar det som. Det enda var väl att hon hade kräkts på en av mina fotäljer, men det var bara att torka upp och se glad ut.

Å vi går här och skotar, Chips och jag. Givetvis glömde jag sladden till telefonen annars hade jag lagt upp lite bilder på hur det ser ut här. Men det får bli vid ett senare tillfälle.

Det var gott att jag kunde hämta ut mina tabletter igår. För just nu behövs de rätt mycket. Jag har ett pirr i kroppen som jag inte blir av med. Troligen är det väl ett pirr av glädje och förväntan men eftersom jag tolkar allt jag känner som ångest så blir det inte lika trevligt som det skulle vara annars. MEn nu har jag mina piller så jag kommer ner lite i varv.

Enda smogen på min himmel är att min lokalblaska inte kommit än. Den ramlar fortfarande ner hos tant mamma misstänker jag, fast jag gjort en flyttanmälan. Så jag tänkte jag skulle ringa direkt till prenuerationsavdelningen och prata med någon om det där. Man betalar ju dyra pengar för det där så det vill jag inte missa. Plus att det känns med "hemma" att ha Bt.

Men, det problemet löser man ju lätt med ett telfonsamtal och det gör jag i detta nu.

Gott att den värsta träningsvärken gått över även om mina vader fortfarande värker när jag går så jag får trippa fram. Jag är kort och gott ett fysiskt vrak. Som Kusin Esko sa när han såg ett kort på mig när jag var ung "vad hände?"

Det kan man fråga sig. Hua. Men nu blir det betydligt lättare att hålla en vettig diet eftersom jag köper in maten själv. Plockar man sedan bort ölen från ekvationen så borde jag gå ner relativt lätt. Sen får jag börja träna igen, sannerligen. Både för att må fysiskt och psykiskt bättre.

Men jag får väl börja med att få iordning mitt hem innan jag tar på mig några andra projekt. Jag har en liten lista på vad som behövs införskaffas. Mopp med spann, gipsskruv så att jag får upp mina tavlor och ett väggskåp i köket. Jag måste hämta mina grejor hos före detta frun, bland annat ett köksbord med stolar, barnens sängar och lite annat snått och gott. Framför allt alla mina verktyg så att jag kan skruva upp tavlorna med nått när jag väl köpt gipsskruvarna.

Det är mycket som skall göras innan jag har "bott in mig" på riktigt, men det är kärt arbete. Jag trivs med lägenheten lite mer för varje minut. Det än ju mycket, mycket bättre än den jag hade på Lindormsgatan innan jag träffade före detta frun. Mycket fräshare och luftigare, plus de där rummen som räknas som garerober men som är som små sovrum. Det är visserligen väldigt lågt i tag i båda två men vad gör det.

Nä, bättre kunde jag inte fått. Det klart, jag hade ju helst haft en likadan lägehet på Sjöbo men jag ska nog vänja mig vid Viskafors med känns det som. Allt kurvor pekar uppåt. Här kan jag sitta och grotta ner mig de dagar jag känner för det. Och när jag tröttnade på det så kan jag gå ut på vägen utanför och ta bussen som stannar precis bredvid huset och ta en tripp till La Stada Borås.

Inget större problem egentligen på min himmel. Livet leker och jag har en alldeles egna lägenhet och får äntligen leva vuxen liv igen efter 13 månader med tant mamma.

En ny start i livet är kommen. Nu gäller det för mig att ta tillvara den och vårda den ömt så att jag ger mig själv de bästa förutsättningarna i livet. Men det känns som om jag är redo för det nu.

Det är elt klart krångligt att flytta. Först ska man kånka och bära allt man äger upp och ner för trappor. Sen ska man packa upp det hela och lista ut vart man tycker att möblerna ska stå, vart tavlor ska hänga och slika ting. Man måste lösa problemen med att det givetvis inte finns någon elkontakt där man vill ställa lampor eller att man har en bokhylla för lite för alla sina böcker.

Sen så kommer man ju till allt det där som man vid en separation helt enkelt inte äger. En så enkel liten pryl som en toaborste. Vem har tänkt på att man behöver det liksom?

Egenligen känner jag mest för att bara lägga mig i sängen och sova och hoppas att allt är i ordning när jag vaknar, men jag har en vag misstanke om att det helt enkelt inte sker. Men jag drar mig för att sätta igång. Ska jag börja med böckerna? Tja, då får jag bort en hel del lådor i vardagsrummet. Eller ska jag börja med det tröstlösa arbetet med att sortera alla kläder som just nu ligger i svarta plassäckar i ena "megagarederoben"? Eller det kanske är sakerna till köket jag ska börja plocka in?

Fan vet vilket som är bäst. Nä, det får bli en kaffe till medan jag listar ut det hela så att det blir ett bra flöde i arbetsprocessen :-)

Hjälp vilka priser de har här ute. Kalla mig stadsbo, eller bortskämd eller inbiten Boråsare, men det var fasen vilka priser de tar för allt här ute. Jag blev mörkrädd. Det gäller att handla på sig när man är i stan för att slippa punga ut med en massa pengar i onödan.

Men nu har jag dasspapper, kaffe och en kam bland annat. Inte så illa.

Det var inte så farligt långt till affären. En liten lagom promenad. Men jag hade en faslig tur och träffade på Polare T i affären. Han huserar ju här ute sedan många år. Vi hade en dataservicefirma tillsammans på fritiden förr i tiden. Men vi orkade väl aldrig satsa ordentligt så vi avskrev firman förra året. Så gudskelov så skjutsade han hem mig. Vilken vansinnig tur man kan ha.

Så nu finns det ine något att skylla på. Nu ska jag äta lite sen sätta igång och fortsätta städa iordning här inne.

Man har lite att pyssla med.

Vilka lyxproblem man kan ha. Jag har en diskmaskin som jag för mitt liv inte kan förstå mig på. Det är typ tusen knappar och val man ska göra innan eländet sätter igång. Har letat efter en manual på nätet men det finns så klart inte. Jaja, jag får prova mig fram. En god sak är ju att elen ingår i hyran så jag behöver inte tänka på att spara nån el. Gott i dessa miljömedvetna tider :-)

Just nu så har jag drabbats at total trötthet, orkar inte ens tänka på att reda ut nått här hemma (hihih, jag har ett hem). Men klockan går så jag får väl försöka ta mig i den berömda kragen och börja plocka och dona, gå till affären och allt det där. Sen ska jag leta upp en handuk om jag nu hittar nån och ta en välförtjänt dusch. Jag har en vag aning om att jag borde finna handukar någonstans bland lådor och annat. Just nu så stinker jag så det osar om mig efter all svett igår så det vore gott att duscha, raka sig och känna sig lite fräsch.

Givetvis har jag glömt alla kläder jag hade hos tant mamma så jag får väl köra Italienskt tills jag åker in till stan och hämtar pryttlarna. Rena tröjor har jag hittat i alla fall. Så jag får köra byxorna ett varv till och hoppas att ingen ställer sig i kön bakom mig i kön på affären.

Nä, här kan jag inte sitta längre. Dags att agera. Lite i alla fall.

Första kvällen i min egen lägenhet. Jag tror inte känslan har landat än. Hela lägenheten är upp och ner, det står lådor och påsar och möbler precis överallt. Chips, min katt, har fullt upp med att upptäcka det nya landskapet.

Det har varit en hård dag. Att flytta en massa tunga möbler när man röker 80 cigg om dagen är inte helt lätt. Tack gode gud för den hjälp jag fick av Kusin Esko och Polare M. Och min dotter. Utan dem hade inte detta varit möjligt.

Vi bar och bar och bar och bar och bar. Uppför trappor, nerför trappor, in bland trappor, mellan trappor. Jag är så jäkla glad över att de ställde upp på en lördag med att bära min skräp.

Bäddsoffan fick vi lämna i källaren. Aset väger typ tusen ton så jag får försöka få ihop mer folk till att bära den. Sen har jag ett vindsförråd och en källarförråd kvar hos före detta frun. Gudskelov lät hon mig behålla sakerna där under veckan så att jag kunde låta Esko och Polare M få ett liv.

Men nu ska jag sova, sova, sova. Jag hade tänkt mig att äta lite lasagne men kom på att jag inte hittar några gafflar, skedar eller knivar. Så jag åt lite Keso ur en äggkopp. Får räcka för idag.

Återkommer med mer i morgon. Nu ska jag svimma :-)

Sådär ja. Då har man varit ute i världen och rört sig lite. La på min bekräftelse på flyttanmälan på brevlådan. Så gott!!!

Sen tog jag vägen förbi affären men givetvis fick jag en panikattack i kön. Sen sprang så klart kassörskan iväg mitt i allt så att väntan i den där evighetskön bara tog ännu längre tid. När det väl var min tur att betala snurrade hela stället i skallen på mig och jag svettades så att det droppade från mitt ansikte. Men, jag fick min liter med mjölk och mina cigaretter så jag vann över ångesten åter en gång.

Nu ska jag titta på tv hela kvällen, först Cops sen Simpson på tv 6 sen får jag se vad det blir.

Man gör så gott man kan. En såndär liten utflykt till affären kan göra mig helt slut tro det eller ej. Det tar så mycket kraft när hela kroppen skenar som om man sprungit så fort man bara kan i 400 meter fast man bara står still.

Knepigt.

Jag satt på bussen igår. Jag hade varit i Knalleland och handlat lite förnöderheter och fick för mig att det där med att åka buss är ju trevligt så jag tog bussen till stan istället för att åka hem. Dum idé. Busseländet far proppfull med glada männiksor och jag blev stående som ett fån allra längst fram, precis bredvid chauffören. Man hade visserligen en bedårande utsikt framåt, det ska erkännas, det kändes nästan som att köra buss själv. Men det var trångt.

Sen väl framme på busstorgen så smet jag in på pressbyrån och köpte mig en dosa snus och ställde mig sedan i väntan på bussen hem.

Den blev lika full den, av människor som skulle till Knalleland, men eftersom jag bufflade mig in rätt tidigt i bussen så fick jag en plats längst bak där jag satt som på en tron och tittade på de små männiksorna som bråkade om plats i bussen längre fram.

Men just som jag satt där, medan bussen majesätiskt vaggade fram på stadens kullerstenar, så fick jag en obotlig längtan efter att peta näsan. Sådär bara. Jag satt där på min plats och kunde bara tänka på att jag ville peta näsan för allt i världen.

Nu kan man ju inte sitta och peta näsan på bussen. Hur skulle det se ut? Så jag håll mig och höll mig så gott jag kunde.

När jag väl ramlat av bussen så fortsatte missmodet. Jag bestämde mig för att köpa en kokt korv med bröd vid korvkiosken som ligger på vägen mellan busshållplatsen och "hemmet". Men inte fanns det någn kokt korv i sikte inte. Det skulle ta 10 minuter att ordna fram en dito och så länge hade jag ingen lust att stå i snålblåsten och vänta. Så jag tog en grillad istället.

Nu vet jag ju själv sedan länge att jag inte tycker om grillad korv. Om man inte har grillat det själv det vill säga. Men en varmhållen, halvtorkad grillad från ett gatukök kan sällan vara god.

Men, man ät ju inte dummare än att man slänger i sig det man trots allt betalt 15 spänn för.

Så nu drevs jag av en ilska över korvförsäljarens negligans att koka korv i rätt takt och en obotlig lust att peta näsan. På en och samma gång.

Det var en lisa att komma hem. Så kunde jag motvilligt peta i mig resten av den torra korven och genast bege mig till toaletten för att gräva djupt i näsborrana tills jag blev nöjd med resultatet.

Tänk att så mycket kan hända bara för att man ska köpa lite vin...

Så trevligt. I morgon skall jag vända kosan till Viskafors för att skriva kontrakt på lägenheten. Herregud, man kan knappt tro att det är sant.

Fram tills dess så ska jag spela på min nya gitarr. Visst märks det att det är en billig gitarr, inte tu tal om annat. Men den funkar så bra så för husbehov.

Fast jag lurar lite på att försöka slappna av lite för ångsten börjar komma tillbaka igen. Men det gick bra att gå till affären i alla fall. Men då hade jag pumpat systemet fullt med lugnande som jag nu känner går ur kroppen.

Tja vi får se vart dagen tar vägen. Men i morgon blir jag egnahemsägare :-)

Herreje. Jag måste vara gravt dysfunktionell. Jag har i tur och ordning tittat på "hajen 4" med... eh, du vet, eeeh, hon du vet, och eeeh, han du vet vem jag menar. Eller troligen inte. Trodde inte en film kunde vara sämre. Sen tittade jag på "Striptease" med Demi Moore. Herregud vilken smörja. Men eftersom Demi Moore är en av de allra vackraste kvinnorna i världen, eller var i alla fall innan hon opererade sönder sig, så var jag tvungen att titta bara en liten stund till. Fast jag ogillade att kvinnan var full av muskler. Kvinnor ska inte ha en massa muskler. De ska vara mjuka och goa.

Men nu vet jag i alla fall att jag är totalt tokig eftersom jag tittat på dessa totalhaverier till filmer istället för att sova. Rökt en faslig massa cigaretter har jag hunnit med under tiden med. Men jag har ändå tagit det lugnt med rökandet idag. Bara två paket. Inte så illa va? :-)

Nu sitter jag med en kopp kaffe och funderar på om man skulle sortera lite bland alla de där filerna på datorn. Eller om man ska strunta i det och läsa lite istället. Eller titta på tv. Eller vänta på att lokalblaskan ramlar ner i bredvlådan. Eller bara sitta på Eniro och titta på sattelitbilden över huset jag ska flytta in i om bara en vecka.

Tja. Det löser sig.

Våren är här sägs det. Tja, då skulle det inte vara fel med lite sol med. Men det är gott att den usla vintern är över. Nu har vi haft en bedrövlig sommar, en kass höst och en värdelös vinter så nu är det dags för en strålande vår tycker jag.

Just nu har jag fastnat framför repriser av "let´s dance" fast jag inte har den allra ringaste aning om varför jag tittar på eländet. Folk som sprattlar hit och dit i full fart. Men det duger som sysselsättning det gör det.

Jag umgås med lite planer på att ta mig ut i allt det grå för att köpa cigaretter och mjölk. Men det gäller att jag orkar lyfta på arslet. Ett litet men naggande gott problem.

Nä, jag lägger mig på soffan istället en stund till.