Något som borde spelat någon roll i mitt liv
Ännu ett fel som jag måste rätta till. Jag har alltid hatat jo, hatat J. Thåström. Men nu har jag tack vare Spotify, börjat lyssna och fattat att jag missat nått, Något viktigt. Något jag borde haft.
Huru Polaren Per satte sig ned för en diskussion
Det är ett lustigt samhällsklimat vi lever i. Alla älskar Cornelis och Thåström, men ingen jävel verkar lyssna till vad de sjunger. Punkgenerationen har växt upp och tycker att invandrare är ett jävla skit och har ingen som helt koll på inkomster och utgifter. Man tror verkligen, på riktigt att man kan sänka skatter utan att något annat händer än att plånboken blir lite fullare.
De som sade sig vara humanister 1968 anser att de som tidigare varit sjuka bara är kverulanter och simulanter och lata odågor.
Så vi röstar mot skatter och sjukersättning och skickar på allvar folk som är deltidssjuskrivna till arbetsförmedlingen där de ska söka jobb för den delen av sin arbetstid som de är sjukskrivna från. Man baxnar och tar sig för pannan.
Så klart har det funnits fuskare. Det kommer det alltid att göra. I alla läger. I alla samhällsklasser och i alla städer och länder och världar. Men bara för att de finns betyder det ju inte per automatik att ALLA är fuskare. Bara för att Börje Basker har anlitat en svart bilmekaniker betyder det inte att jag gör det. Bara för att jag en gång faktiskt åkte dit för stöld av hamburgare och räkor (en lustiger historia, jag var 14) så betyder det väl inte att just du är en tjuv?
Men det är så man tänker nu för tiden. Att tänka rationellt, att tänka i annat än svart eller vitt, att överhuvudtaget tänka är då rakt inte på modet. Man generaliserar så ofantligt att resultate inte kan bli annat än fel. När summan blir fel är det alltid något fel på ekvationen och du kan inte låtsas att en del siffror inte finns bara för att de inte behagar dig.
Jo, invandrarpolitiken skapar en jäkla massa problem som vi inte hade haft utan den. Självfallet. Det finns problem med allt som inbegriper människor. Men bara för att det finns rötägg bland invandrare så betyder det faktiskt inte att alla skapar problem. Jag vet att det förvånar dig för du hade kanske inte tänkt så långt. Men så är det faktiskt.
Men så tänker folk kanske inte alla. De flesta som tänker rösta på SD är ju inte elaka människor. De är som du och jag och de kanske till och med är du. De ser att det finns ett problem och hör bara att ett parti vill ta tag i det hela. Problemet är nog mer att de flesta inte har tagit sig tid att läsa partiprogrammet. De inser inte att den egna mogna synen på problemet absolut inte delas av SD som har en syn på saken som att allt löser sig bara vi håller Sverige, vårt älskade fosterland vitt och fritt från allt utanför. Islam är det farligaste som hänt någonsin och fattar inte ens att det blir väldigt svårt för Islam att växa i ett land som är totalt sekuliserat som Sverige är.
De flesta bryr sig inte om religon annat än när det är dop och begravning. Resten skiter vi i. Men helt plötsligt frodas tron på att vi alla kommer vara muslimer om inget görs. Som om vi skulle bry oss om en annan religion när vi inte ens bryr oss om vår egna?
Man pratar om assimilation. Där kan jag till viss del hålla med. Integration med en gnutta assimilation kan inte vara fel. Nu tänker jag då så att även om jag är väldigt stark i min åsikt att man ska ta seden dit man kommer så vore det ju en katastrof om vi födda Svenskar inte lärde oss något av de som kommer hit.
Men som sagt. I dessa dagar så känns det helt hopplöst att prata om det där. För de vita skjortor som för bara 10 år sedan var bruna raddar upp siffror som inte stämmer när man tittar närmare på dem, men hur många gör det? Alltså tror vi att allt elände som sker i landet beror på invandringen och att det enda som kan rädda landet är att bygga en mur kring oss så att vi inte behöver smittas av saken mer.
Så nästa gång du lyssnar till Cornelis så lyssna och tänk gärna på samma gång vad det är du hör.
De som sade sig vara humanister 1968 anser att de som tidigare varit sjuka bara är kverulanter och simulanter och lata odågor.
Så vi röstar mot skatter och sjukersättning och skickar på allvar folk som är deltidssjuskrivna till arbetsförmedlingen där de ska söka jobb för den delen av sin arbetstid som de är sjukskrivna från. Man baxnar och tar sig för pannan.
Så klart har det funnits fuskare. Det kommer det alltid att göra. I alla läger. I alla samhällsklasser och i alla städer och länder och världar. Men bara för att de finns betyder det ju inte per automatik att ALLA är fuskare. Bara för att Börje Basker har anlitat en svart bilmekaniker betyder det inte att jag gör det. Bara för att jag en gång faktiskt åkte dit för stöld av hamburgare och räkor (en lustiger historia, jag var 14) så betyder det väl inte att just du är en tjuv?
Men det är så man tänker nu för tiden. Att tänka rationellt, att tänka i annat än svart eller vitt, att överhuvudtaget tänka är då rakt inte på modet. Man generaliserar så ofantligt att resultate inte kan bli annat än fel. När summan blir fel är det alltid något fel på ekvationen och du kan inte låtsas att en del siffror inte finns bara för att de inte behagar dig.
Jo, invandrarpolitiken skapar en jäkla massa problem som vi inte hade haft utan den. Självfallet. Det finns problem med allt som inbegriper människor. Men bara för att det finns rötägg bland invandrare så betyder det faktiskt inte att alla skapar problem. Jag vet att det förvånar dig för du hade kanske inte tänkt så långt. Men så är det faktiskt.
Men så tänker folk kanske inte alla. De flesta som tänker rösta på SD är ju inte elaka människor. De är som du och jag och de kanske till och med är du. De ser att det finns ett problem och hör bara att ett parti vill ta tag i det hela. Problemet är nog mer att de flesta inte har tagit sig tid att läsa partiprogrammet. De inser inte att den egna mogna synen på problemet absolut inte delas av SD som har en syn på saken som att allt löser sig bara vi håller Sverige, vårt älskade fosterland vitt och fritt från allt utanför. Islam är det farligaste som hänt någonsin och fattar inte ens att det blir väldigt svårt för Islam att växa i ett land som är totalt sekuliserat som Sverige är.
De flesta bryr sig inte om religon annat än när det är dop och begravning. Resten skiter vi i. Men helt plötsligt frodas tron på att vi alla kommer vara muslimer om inget görs. Som om vi skulle bry oss om en annan religion när vi inte ens bryr oss om vår egna?
Man pratar om assimilation. Där kan jag till viss del hålla med. Integration med en gnutta assimilation kan inte vara fel. Nu tänker jag då så att även om jag är väldigt stark i min åsikt att man ska ta seden dit man kommer så vore det ju en katastrof om vi födda Svenskar inte lärde oss något av de som kommer hit.
Men som sagt. I dessa dagar så känns det helt hopplöst att prata om det där. För de vita skjortor som för bara 10 år sedan var bruna raddar upp siffror som inte stämmer när man tittar närmare på dem, men hur många gör det? Alltså tror vi att allt elände som sker i landet beror på invandringen och att det enda som kan rädda landet är att bygga en mur kring oss så att vi inte behöver smittas av saken mer.
Så nästa gång du lyssnar till Cornelis så lyssna och tänk gärna på samma gång vad det är du hör.
Andra som skriver om frågorna:
Paus, punkt. Hit, dit.
Jag har ingen aning om vad jag ska göra.
Så jag gör väl det.
Så jag gör väl det.
Viva le Sverige
Man blir allt mer ensam. Vi, eller är det bara jag, som tycker att SD har fel? Faceboklistan fylls av folk som tycker "jhag är vensk och jättetolt" (Sic). Idioter som inte ens förstår att deras efternamn är finskt. De vill med de kan inte och då måste det vara någon annans skuld. Skuld, skuld, skunld. Inte deras, någon annans. Lönen räcker bara till skit och det är Hassans fel.
Eller så heter de något med ss i slutet. Samma sak. Döda alla som gett dig en sämre lön än statsministern. Men statschefen kommer du kämpa för in i döden och hans ärvda rätt att leva över dig.
Så trött. Ge mig någon som tänker och jag ska tänka mot den. Men det som kommer mot mig är fett, drägg och smutsigt.
Eller så heter de något med ss i slutet. Samma sak. Döda alla som gett dig en sämre lön än statsministern. Men statschefen kommer du kämpa för in i döden och hans ärvda rätt att leva över dig.
Så trött. Ge mig någon som tänker och jag ska tänka mot den. Men det som kommer mot mig är fett, drägg och smutsigt.
Sanningen svider, jag bara smeker
Min snälla moders minne av mig som spirande människa är att jag sov mycket, drog i snoppen och dunkade mitt huvud mot barnsängen hela tiden. Allt på samma gång.
Jo vars, så ser det ut nu med. Är jag rädd.
Sova, runka och dra skallen in i närmsta omöjliga vägg är min melodi. Otaliga är de lägenheterna jag vaknat upp i, fåtal är de jag bott i.
Trappuppgång nästa? Någon?
Jo vars, så ser det ut nu med. Är jag rädd.
Sova, runka och dra skallen in i närmsta omöjliga vägg är min melodi. Otaliga är de lägenheterna jag vaknat upp i, fåtal är de jag bott i.
Trappuppgång nästa? Någon?
Undra sa flundran. Tennis, en sport? Nä tack.
Jag ser på mitt nyhetsflöde att någon som tydligen är JÄTTEduktigt på leken tennis har förlorat mot någon som inte är så duktig på den. Men vem är då bäst?
Om du trodde
Kan så vara att jag såg i syne. Men det syne jag såg, såg jag
Sluta äta börja tvätta
"Lars Hultström, ordförande i Swedish Meats, avgår med omedelbar verkan". Men vad har karln gjort för fel? Han gjorde ju bara vad alla ville, sälja jättebilligt kött. Eller trodde verkligen någon att skinkan kom från träd? Billigt kött är det samma som kött som kostat väldigt lite att tillverka. Vi människor "tillverkar" kött genom att föda upp djur. Men tydligen vill vi ha kött från djur om är rena och glada och lyckliga för att få dö.
Jässes. Jässes igen. Folk tror verkligen att köttbullar växer på träd.
Skinka är gott.
Förresten så är väl namnet "Swedish meat" något jag trodde SD registrerat?
Jag har ont i ryggen.
Jässes. Jässes igen. Folk tror verkligen att köttbullar växer på träd.
Skinka är gott.
Förresten så är väl namnet "Swedish meat" något jag trodde SD registrerat?
Jag har ont i ryggen.
Varde nått och det varde...
Nu vill jag:
Jag har ont i ryggen.
- titta på en bra film
- mysa
- dricka kaffe
- röka lite
- lyssna till bra musik
- prata
- prata
- prata
- prata
Jag har ont i ryggen.
Lack, läder och rajraj
Var och en har det som de "tänder på". Själv uppskattar jag ett gott sällskap med god konversation och ett gott vin därtill. Skitsnack. Ge mig nylon, lack och stövlar så är jag nöjd. Dessutom är jag en snuskgubbe så ge mig allt det där inuti en ung dam högst 30 år. Fast och pumpande.
Dert blir ju inte lättare att vara ful farbror när hela världen är klädd som farbror vill. Nä, inte de där stackarna runt under 20, de som vill vara nått de inte kan vara på 10 år hur mycket de än vill. Men resten. Dew vackra. Långt brunt hår, ben insvepta i nylon och löften. Stövlar, dessa jävla stövlar.
Det är inte lätt att vara mig i dessa dagar.
Jag har ont i ryggen.
Dert blir ju inte lättare att vara ful farbror när hela världen är klädd som farbror vill. Nä, inte de där stackarna runt under 20, de som vill vara nått de inte kan vara på 10 år hur mycket de än vill. Men resten. Dew vackra. Långt brunt hår, ben insvepta i nylon och löften. Stövlar, dessa jävla stövlar.
Det är inte lätt att vara mig i dessa dagar.
Jag har ont i ryggen.
Mellan tårarna
Jag drack just dagens andra kopp kaffe. De första drack jag efter att damen sade åt mig att masa mig upp ur bädden och bege mig utåt köket där den första stod. Svart och lockande och min, bara min. Så jag drack. Den och en smula nektar av den drycken jag finner ger mig vila.
Nu drack jag bara kaffe. Kallt kaffe. För ingen besöker mig någonsin. Mitt hem är pyntat och färdigt för att någon ska ringa på dörren men här finns bara jag och en stalel möbler och en katt som jag älskar. Ingen annan. Min säng besöks sällan av kvinnor jag tycker om, ibland av någon jag inte bryr mig om. Själv ligger jag härs och tvärs i bäddar i staden jag bor i men det ger ingen lindring.
Damen som skjuter upp mig då och då har gett upp hoppet. Hon vet att när jag är trött finns ingen älskog på schemat. Jag vill, hon vill, min kompis vill bara sova. Medelålderns pina. När jag var 14 så var det idel adel hela tiden. Nu är adeln bara ett namn. "Sven Adel"".
Jag har ont i ryggen.
Nu drack jag bara kaffe. Kallt kaffe. För ingen besöker mig någonsin. Mitt hem är pyntat och färdigt för att någon ska ringa på dörren men här finns bara jag och en stalel möbler och en katt som jag älskar. Ingen annan. Min säng besöks sällan av kvinnor jag tycker om, ibland av någon jag inte bryr mig om. Själv ligger jag härs och tvärs i bäddar i staden jag bor i men det ger ingen lindring.
Damen som skjuter upp mig då och då har gett upp hoppet. Hon vet att när jag är trött finns ingen älskog på schemat. Jag vill, hon vill, min kompis vill bara sova. Medelålderns pina. När jag var 14 så var det idel adel hela tiden. Nu är adeln bara ett namn. "Sven Adel"".
Jag har ont i ryggen.
Jasså du. Det säger du?
Jag trodde jag kom undan. I år. Men icke. SAMMA SAMMA SAMMA. Samma som den där dagen när jag vaknade upp i en säng och var trött, så trött. Tittade upp, tittade in och ur världen. Fann att jag kom ihåg att jag visste vart jag var. På psyket. Hua. Så vanskligt att tänka tanken att man ens varit där. Inlagd. Inte mot min vilja men trots den.
Så man går upp, rättar till byxorna och tittar lite vacklande på den där människan som sover i sängen bredvid en och funderar på om den där kroppen är farlig. Man kommer överrens med sig själv om att man inte orkar bry sig och går ut i korridoren. Full av mäniskor är den. Korridoren. Ett rökrum. De finns tydligen inte längre, vi rökare jagas med blåslampa, vi är inte människovärda, men det var vi då, för 5 år sedan.
Sova, äta, läkarsamtal, sova, äta, längta. Inget av det där saknar jag fast det var tryggt just då.
Här kan jag röka hur jag vill. Så jag röker. Fan ta rökhatarna. De som är så rädda för en gnutta rök att de vill förbjuda hela mig men själva sitter i sin bil och spyr ut rök som är faen så mycket farligare. "För de har ju inget val", fast de kan ta bussen och dela på röken. Svin.
Men nog saknar jag den där känslan av att ha tagit steget. In i den där världen av de farliga som jag tyckte var.... farliga.
Jag har ont i ryggen.
Så man går upp, rättar till byxorna och tittar lite vacklande på den där människan som sover i sängen bredvid en och funderar på om den där kroppen är farlig. Man kommer överrens med sig själv om att man inte orkar bry sig och går ut i korridoren. Full av mäniskor är den. Korridoren. Ett rökrum. De finns tydligen inte längre, vi rökare jagas med blåslampa, vi är inte människovärda, men det var vi då, för 5 år sedan.
Sova, äta, läkarsamtal, sova, äta, längta. Inget av det där saknar jag fast det var tryggt just då.
Här kan jag röka hur jag vill. Så jag röker. Fan ta rökhatarna. De som är så rädda för en gnutta rök att de vill förbjuda hela mig men själva sitter i sin bil och spyr ut rök som är faen så mycket farligare. "För de har ju inget val", fast de kan ta bussen och dela på röken. Svin.
Men nog saknar jag den där känslan av att ha tagit steget. In i den där världen av de farliga som jag tyckte var.... farliga.
Jag har ont i ryggen.
La lack
Jag kan tycka att vi inte behövs. Vi som faller ur ramen. Men hur ska vi annars göra? För ni, som tror att ni vet vad ni gör, ska skratta åt oss? Vem ska ni tycka illa om då? Precis då när du köpt chips till barnen och en dröm till er själva. Smyginköpta bojor på Hobbex och lakan indränkta i latex. Vem är jag då?
Metroplease (sic)
Jag tänkte jag skulle bleka mina tänder.För då syns väl inte min gula själ? Varje natt, när man slappnar av för en sekund, blir en kamp. Jag söker tröst och finner bara det som jag inte letar efter. Utanför mitt fönster är allt svart men innanför är det mesta en smula grått, solkigt.
Jag sover.
Jag sover.
Människomaskin
Det stinker i mitt hem. Hur fan ska jag veta vart det kommer ifrån om jag vägrar förstå att jag kan vara en del i ekvationen? Men jag känner mig lite som att jag tittar genom en glaslök. Något som inte finns men som jag ändå ser från.
JAG VAR DÄR!
Hela dagen som är dagen för idag påminner mig om en fest jag var på en gång. Där jag inte var inbjuden. Fast det visste inte jag förrän jag var där. en god vän sade: "men fan, vi ska till dit, kom med". Så jag kom med. Dum idé att komma någonstans, men kom gjorde jag. Så jag satt där och kom på att jag hade feber medan de som ägde hemmet dukade fram till någon de inte kände.
Åt gjorde jag inte. Men jag höll stället varmt genom att vara där och ha hög, hög feber. Skämdes gjorde jag med. För jag var ju den som inte fanns, den som inte skulle vara där. Jävla typ att bjuda in mig. Man ska inte bjuda någon på något man inte äger.
Men nu är jag här. Hemma. Det stinker i mitt hem och jag kan inte gissa vart det kommer ifrån. Jävla katt. Hon gör mig olycklig genom att göra sig själv olycklig. För om hon fortsätter pinka där hon inte borde pinka så finns det ju bara en väg att gå. För hon är katt och jag är Gud.
Förövrigt så är det Kraftwerk som gäller idag. "The man machine" är fånigt bra. Jässes vad stryk jag fick 1985 för att jag älskade den skivan. Men nu får jag inget stryk utan kan bara lyssna. Det känns ärligt talat bättre.
JAG VAR DÄR!
Hela dagen som är dagen för idag påminner mig om en fest jag var på en gång. Där jag inte var inbjuden. Fast det visste inte jag förrän jag var där. en god vän sade: "men fan, vi ska till dit, kom med". Så jag kom med. Dum idé att komma någonstans, men kom gjorde jag. Så jag satt där och kom på att jag hade feber medan de som ägde hemmet dukade fram till någon de inte kände.
Åt gjorde jag inte. Men jag höll stället varmt genom att vara där och ha hög, hög feber. Skämdes gjorde jag med. För jag var ju den som inte fanns, den som inte skulle vara där. Jävla typ att bjuda in mig. Man ska inte bjuda någon på något man inte äger.
Men nu är jag här. Hemma. Det stinker i mitt hem och jag kan inte gissa vart det kommer ifrån. Jävla katt. Hon gör mig olycklig genom att göra sig själv olycklig. För om hon fortsätter pinka där hon inte borde pinka så finns det ju bara en väg att gå. För hon är katt och jag är Gud.
Förövrigt så är det Kraftwerk som gäller idag. "The man machine" är fånigt bra. Jässes vad stryk jag fick 1985 för att jag älskade den skivan. Men nu får jag inget stryk utan kan bara lyssna. Det känns ärligt talat bättre.
Mitt blåa
Allt jag säger är meningslöst. Jag tjatar, gnatar, skriker, gapar men ingen lyssnar. De som hör mig kallar mig hora. De som inte hör kallar mig intet. Men jag vill ha din tröst. Din famn. Vila när svetten bryter fram men det är precis då du säger åt mig att resa mig. Då när jag är som minst. "Det är så det är här Herr C".
Men jag dör ju.
Så jag tar på mina kalla strumpor, letar upp min skjorta och hatten jag bar kvällen förut. Tänker på någon annan famn och ben i nylon. Drömmer mig bort i all den där avunden på luft.
Så jag saknar en smula doft. Är behäftad med en gnutta för mycket av den samma. Stank och smak och allt det som är jag. Jag veeeet. Inte nu, en annan gång.
Men jag dör ju.
Så jag tar på mina kalla strumpor, letar upp min skjorta och hatten jag bar kvällen förut. Tänker på någon annan famn och ben i nylon. Drömmer mig bort i all den där avunden på luft.
Så jag saknar en smula doft. Är behäftad med en gnutta för mycket av den samma. Stank och smak och allt det som är jag. Jag veeeet. Inte nu, en annan gång.
Come on Rocky boy
Så sitter man där. På en busshållplats i en mellanstor stad. Klockan slår förmiddag och vi alla vill hem fast ändå inte. Ett beslut tages. Så jag fiskar upp den där nyinköpta flaskan med vin och dricker. De faller ur, från teatern. De med de feta arslena och de tjocka plånböckerna. De som har råd att titta på livet utan att leva det. Teater på lördagförmiddag? Varsågoda. Här är jag.
Så de går förbi. Fnyser. Fnyrer. Tittar åt alla håll utom åt mitt håll. För de vill se hur livet smakar så länge det är på en tilja. Det där som försigår utanför på gatan orkar de inte med. De vill inte ta i det med tång ens. Men slutet på tången är jag.
Men så kommer bussen. Så jag ramlar in, itu, framför, inuti. Jag gillar inte det. Men jag måste.
Arslena går hem till sina franska filmer och sina kuddar och sin helg dom de tror att de njuter av men som de vara genomlider.
Själv? Tjohej. Öppna en flaska till, stoppa en vinballe in i en kvinna till. Somna, slockna. Sov. I morgon är en.... dag.
Så de går förbi. Fnyser. Fnyrer. Tittar åt alla håll utom åt mitt håll. För de vill se hur livet smakar så länge det är på en tilja. Det där som försigår utanför på gatan orkar de inte med. De vill inte ta i det med tång ens. Men slutet på tången är jag.
Men så kommer bussen. Så jag ramlar in, itu, framför, inuti. Jag gillar inte det. Men jag måste.
Arslena går hem till sina franska filmer och sina kuddar och sin helg dom de tror att de njuter av men som de vara genomlider.
Själv? Tjohej. Öppna en flaska till, stoppa en vinballe in i en kvinna till. Somna, slockna. Sov. I morgon är en.... dag.
jävla allt du inte vill ha
Så vi går där. Ty tvenne vilsna tuppar i en fri värld. Kanske behöver vi något annat, någon annan. Troligen. Min svartsjuka finns inte. Gör vad du vill så länge du bjuder in mig i ditt hem och din värld dagen eller natten efter.
Jo, jag är nöjd. Kärlek? Vet inte. Vågar inte säga. Vågar inte tro. Men hoppas.
Gör mig bara ont.
Svält och spinn
Katten har fått mat. Själv svälter jag en smula, men inte mer än vad andra gör. Det ska vara så i landet där honung blivit farligt och fett poesi. För allt det vackra, blekta tänder och färgat hår, för dem som vill men inte kan.
Människan springer från plats till plats, alltid på väg aldrig framme. Köper dyra kort för att få tillgång till maskiner att lyfta och cyklar febrilt och svettigt på cyklar som inte rör sig en enda millimeter.
Allt det som är njutning är farligt. Ibland. Men inte alltid. En vacker dag är det tvärtom. Ät vitt, drick rött. Stek aldrig. Grilla ibland. En vetenskap att förstå. Så jag matar katten och svälter. Katten sover och jag lyssnar till mina egna andetag.
Människan springer från plats till plats, alltid på väg aldrig framme. Köper dyra kort för att få tillgång till maskiner att lyfta och cyklar febrilt och svettigt på cyklar som inte rör sig en enda millimeter.
Allt det som är njutning är farligt. Ibland. Men inte alltid. En vacker dag är det tvärtom. Ät vitt, drick rött. Stek aldrig. Grilla ibland. En vetenskap att förstå. Så jag matar katten och svälter. Katten sover och jag lyssnar till mina egna andetag.
Detta eviga tjat om influensan. Min åsikt i frågan.
Jag läser om det som troligen de allra flesta läser om i dagarna. Den nya influensan. Jag måste säga att jag häpnar över alla dessa konspirationsteorier som florer på nätet. Speciellt i kommentatorsfältet hos de stora drakarna. Folk verkar ju inte tänke ens en sekund innan de drar en slutsats som är totalt upp och väggarna. Jag själv räknar mig ju såklart inte till medicinarna, men eftersom jag har fil.kand i vårdvetenskap så ingår ju det vissa basala kunskaper om medicin och kroppen och läkemedel.
I början när det började pratas om det som då kallades svininfluensan, någon gång i april eller när det var, så avfördade jag det hela som dumheter. Influensa har vi ju varje år liksom. Jag har själv varit med och årligen vaccinerat riskgrupper inom äldreomsorgen och det har aldrig varit några stora rubriker över det så jag har liksom inte tänkt att det är något med det. Jag har heller själv tagit influensasprutan tidigare.
Men allt som sommaren och hösten har fortskridit har jag insett att den här influensan är annorlunda mot de vanliga. För det första i det att ingen är immun mot den eftersom det är ett helt nytt virus. Men mest för att visst är det så att det dör många människor i influensa varje år, men den här gången är det inte bara de vanliga grupperna som dör eller blir mycket allvarligt sjuka. Det är unga, tillsynes friska individer som dör.
En hel del av de avlidna har tillhört riskgruppen, visst så sant. Men det är undantagen som bekräftar regeln fast tvärtom så att säga. Jag själv har aldirg varit det allra minsta orolig för att dö och jag skulle få influensa. Men i år är jag det. Det kan faktiskt vara jag som blir ett nummer i statisktikn. Det har jag ingen lust med.
Så att ta sprutan är en självklarhet. Men så finns det alla dessa som anser att vaccinet är farligare än sjukdomen. Bland annat för att man som biverkan kan få en mycket lindrig form av influensa i en dag eller två. Hm. Kanske bättre med väldigt lite än att dö? Kan jag tycka. Kvicksilver pratar man om. Då ska man nog först och främst sluta äta fisk om man är nervös inför den saken. Det innehåller betydligt mer kvicksilver.
Sen har vi de där bluffarna som folk missade att fatta att det var bluff. Som kvinnan som sprang baklänges. Tills man kom på att hon bara gick baklänges när någon såg henne.
Men visst. Det finns biverkningar med alla former av läkemedel. Läs igenom listan som följer med lådan med Alvedonen nästa gång du tar en.
Nä, som sagt. Jag har svängt totalt i frågan och anser att det är självklart att vaccinera sig.
I början när det började pratas om det som då kallades svininfluensan, någon gång i april eller när det var, så avfördade jag det hela som dumheter. Influensa har vi ju varje år liksom. Jag har själv varit med och årligen vaccinerat riskgrupper inom äldreomsorgen och det har aldrig varit några stora rubriker över det så jag har liksom inte tänkt att det är något med det. Jag har heller själv tagit influensasprutan tidigare.
Men allt som sommaren och hösten har fortskridit har jag insett att den här influensan är annorlunda mot de vanliga. För det första i det att ingen är immun mot den eftersom det är ett helt nytt virus. Men mest för att visst är det så att det dör många människor i influensa varje år, men den här gången är det inte bara de vanliga grupperna som dör eller blir mycket allvarligt sjuka. Det är unga, tillsynes friska individer som dör.
En hel del av de avlidna har tillhört riskgruppen, visst så sant. Men det är undantagen som bekräftar regeln fast tvärtom så att säga. Jag själv har aldirg varit det allra minsta orolig för att dö och jag skulle få influensa. Men i år är jag det. Det kan faktiskt vara jag som blir ett nummer i statisktikn. Det har jag ingen lust med.
Så att ta sprutan är en självklarhet. Men så finns det alla dessa som anser att vaccinet är farligare än sjukdomen. Bland annat för att man som biverkan kan få en mycket lindrig form av influensa i en dag eller två. Hm. Kanske bättre med väldigt lite än att dö? Kan jag tycka. Kvicksilver pratar man om. Då ska man nog först och främst sluta äta fisk om man är nervös inför den saken. Det innehåller betydligt mer kvicksilver.
Sen har vi de där bluffarna som folk missade att fatta att det var bluff. Som kvinnan som sprang baklänges. Tills man kom på att hon bara gick baklänges när någon såg henne.
Men visst. Det finns biverkningar med alla former av läkemedel. Läs igenom listan som följer med lådan med Alvedonen nästa gång du tar en.
Nä, som sagt. Jag har svängt totalt i frågan och anser att det är självklart att vaccinera sig.