WoBWorld

Kvällen har tillbringats framför tvns milda ljus. Vi har tittat på "Masdjävlar". Helt klart en "tänkarfilm" eftersom den inte hade något klart budskap, som trycks upp i ansiktet, utan mer får en att fundera på det där med relationer, självbild kontra andras uppfattning och liknande. Helt klart en sevärd film. Typ en 3,5 på en 5 gradig skala.

Jo du, gårdagskvällen slutade med en dundernoja de Luxe och natten bjöd på mången mardröm i Technicolor vilka målande beskrev huru hjälten (jag alltså) jagades av diverse skurkar. Så jag vaknade visst med ett skri påstår min hulda hustru, själv vet jag inte men jag litar på den information jag fått.

Men idag är det nya tag och en strålande sol lyser över vår stad och lyfter morgondimman som likt en slöja draperat skogarna kring oss. (fasen va snyggt de blev LoL).

Kort sagt, en kopp kaffe väntar sedaqn skall jag ta i tu med de nyinköpta kablarna och lägga dem tillrätta längs med lister och dylikt. Men först kaffe som sagt.

Jaha det där med kablar mellan ljudkort och surround system visade sig vara en intre helt lätt business. På fötrsta stället hade de inte ens en aning om huru man detta skulle lösa. Så jag fick vända mig till alltid lika pålitliga Nordens data i stan. Givetvis löste sig problemet, dock blev ja 4 hundralappar fattigare. Men d kan d vara värt.  Så nu är det bara att lämna tillbaka de första kablarna kvar att göra då. Men d får vi ta i morgon.

I övrigt tog vi en sväng förbi myrornas för att se om de hade något kul, billigt. Vi hittade inget denna gången men ibland kan man ju göra riktiga fynd. Så dock ej denna gång.

Resten av dagen har spenderats allmänt latande i sängen förutom litet meckande med kablarna vilket resulterade i välljud i högtalarna. Och nu när skymningen fallit så får det allt bli fortsatt vistelse på madrassen under täcket.

Så föll vi in i vår vanliga konsumtionstakt än en gång. Efter att jag hämtat den hulda hustrun från hennes jobb åkte vi till Clas Ohlson där vi inhandlade en väggfast telefon i gammaldags design. Väggfast eftersom vi kommit på att det ibland (rätt ofta faktiskt) kan vara svår t att hitta en bärbar telefon i vår 5 rummare. Hela familjen går och letar efter varifrån det ringer. En sorglig syn.
Vi köpte även en ny skrivare/scanner/kopiator. Detta på grund av att det var billigare att köpa nytt än att köpa färgpatroner till vår gamla. Hur nu detta kan hänga ihop. Jag har en klar misstanke att något är grundligt fel i den branchen. Som om vinterdäcken skulle kosta mer än en ny bil liksom.

Vi gjorde ytterligaer en utflykt till Herr Ohlson under kvällen. Denna gång för att köpa kabel till vår ljudanläggning. Så klart blev det fel sort så ja får åka ner idag och byta.Klockan 21.00 var det dags för ryggmasage. PÅ tv visade man då "top model" och medan detta äventyr rullar på i rutan brukar min huldaa fru titta på det och massera min nacke/rygg undér tiden. Ett utmärkt arrangemang må ja säga :-)

Sedan somnade jag så gott så gott....

En sak till innan ja stupar i badet. En liten återkoppling till tidigare åsikt. Farthinder är till fför att hålla hastigheterna nere eftersom folk inte klarar det av sig själva. De kör glatt i 50-70 förbi en skola där det är skyltat 30. Nu hör man många som gnäller över att de förstör sina bilar över dessa eviga farthinder, att de får ont i ryggen osv osv.

Bara en liten glimtare till er. Sänk hastigheten till laglig fart så hoppar ni inte alls så långt när ni mjukt och fint glider över farthindren. Fast det är väl för mycket att kräva av dessa fartmarodörer, att de skall förstå sig på sådana ting. Snart är väl de enda farthinder som funkar en murad vägg tvärs över vägen. Fast då skäller väl dessa förare på att de får murbruk på bilen när de kör igenom muren.

I dag har ja varit nyttig. Städat hela lägenheten (ja utom barnens rum), kört min ömma moder till affären, passade på att handla lite själv, hämtat min hulda fru på hennes jobb, sen köpte vi pizza och tittade på matchen. Så med tanke på att ja vaknade med feber och ont i halsen så har ja hunnit med skapligt mycket idag.

Jag har även vart en snabb sväng på EKO i knalleland där ja inköpte en sån däringa pappershållare som man har på kontor. Kan banne mig inte komma på vad de heter, men man lägger papper i olika buntar med hjälp ev den iaf. (Nej det är inte pärm ja söker).tänkte det var dags att organisera upp räkenskaperna litet.

Men va tusan heter en sån där pryl. Pappersorganiserare kanske. Man kan stapla flera på varandra, skriva "in", "ut" o liknande på dem. Tusan vad irriterande detta var..

Nu vet ja va de heter. Letade upp det på nätet. "Brevkorg" så enket var d. Nä nu har ja bevisat bårde för mig själv och eventuella läsare att ja e slut i kolan för denna dagen. Marsh pannkaka ner i badkaret sedan sömn i den goa sängen.

matchen slutade 2-1 till Elfsborg. I alla lägen spelade de ut Sundsvall förutom just det där kenpiga med att få in bollen in i mål... men vinsten är fortfarande en vinst.. 

Elfsborg - Gif Sundsvall 2-1 i halvtid och Elfsborg spelar lysande. Mumma mumma.

Måste bara nämna att jag och den hulda hustrun faktiskt tog och flyttade upp den lilla permobilen jag talat om innan. Så nu står den på sin plats igen.

Nä, detta kommer inte att handla om de berömda badbyxorna, utom om alla dessa fullståndigt vettlösa förare av diverse fordon som frekventerar våra vägar. Jag är faktiskt imponerad över att dessa månniskor som tror sig stå över livet fungerar.

De ligger gärna precis och slickar baken på min bil när man åker i laglydiga 90 på, låt oss för tillfället leka med tanken att man kör detta på, en 90 väg. De gör helst omkörningar i kurvor eller i backar. Tillråga på allt brukar de ofta bli synbart irriterad om man inte släpper förbi dem, något som jag har för mig att jag själv bestämmer. Ofta är jag inet alls sugen på att köra på vägrenen i, låt oss säga, mörkret.

Problemet jag har är ju att de inte bara riskerar sina egna liv, någor ja fullständingt skiter i, utan även mitt, mina barns och de övriga jag älskars liv.

Dessa bilister kan ju inte gärna vara så väl utrustade i tankens kraft. Dessa bilister sammanfaller gärna även till ett annat problem. Att de för sitt liv inte kan se någon meningsfyllt i den lilla pinnen på ratten. De förstår hur man sätterigång vindrutetorkarna, men de kan absolut inte se den lilla pinnen p åandra sidan ratten, blinkerspinnen även kallad. De kan sitta och prata i mobiltelefon samtidigt som de gör en omkörrning i 120kmh, men d kan inte starta blinkersen. Så sorgligt egentligen.

Som sagt, för mig får de gärna köra ihjäl sig om detta är vad de så hett eftertraktar. Men problemet ärt ju att även om deras bil 'är utrustad upp till tänderna med säkerhetskuddar, bromssystem och färgglada bälten är min kära Saab 900 inte gjord för att möte en av dessa nötter  huv mot huv i 130. Mer viktigt, även om bilen klarar detta är inte jag gjord för detta. Sä snälla sinnesvaga körkortsinnehavarae. Skaffa ett garage så kan ni stänga dörrarna dit och stå o gasa bäst ni vill.

Tro Fan att man inte kan sova när man hostar sönder lungorna. Blir tokig. Ska försöka igen

Idag fick jag en stunds härlig slummer på förmiddagen, men klockan 13.30 var det dags att styra kosan till Fristad där jag hämtade min yngste son efter skolan. Sedan åkte jag, huld maka och son till Coop Forum där det inhandlades kläder till oss alla. Själv blev jag stolt ägare av ett par jeans. Knepigt de där med detta byxplagg. Jag vägrade bära dem under många år, ville bara ha chinos eller kostymbyxor, men nu har jag faktiskt 8 eller 9 par i garderoben. Bara problemet att ja inte kommer i de flesta. De verkar ha krympt. Mycket. Så nu fick ja ta i ordentligt när ja valde storlek. Säger inte mer än att Carlzon snart väger 100 jämnt. INTE BRA!!!

Jaja, i vilket fall som helst åkte vi sedan till NetOnNet där vi strosade runt litet. Vi kollar bla på en billig MP3 spelare till min yngste son som fyller 9 år i Oktober. Fast det fick vi göra i smyg eftersom han var med själv. Efter detta så styrde vi Saaben mot Max där vi åt oss mer än mätta alla tre. Nämnde ja att ja väger 100 snart? Vi hann med ett besök på Harald Nyborg oxå och tittade på så vitt skilda ting som klösbräda till katt, kassaskåp, vedklyv och golfklubbor, innan spisandet.

Nu på kvällen har jag avnjutit "Morden i Midsummer" på Hallmark, masserat min hustrus fötter och fått en nackmassage tillbaka. Ja måste faktiskt tycka att för att vara så sjuk som ja e (känner mig iaf) så har ja varit jätteduktig. Tänk bara vad ja kan hinna med en frisk dag. Nä nu skall det badas.

Sa ja att ja snart väger 100 kilo?

Idag verkar livet hoppa upp och bita mig i näsan. Vaknade med en bultande huvudvärk, skrällhosta, kallsvettig och rejält på kant med livet. Verkar som om förkylingen som legat och lurpassat har brytit ut. Visserligen är ja lite glad att så är, för det förklarar de senaste dagarnas höga nojberedskap. Olusten brukar alltid öka innan ett infektionsutbrott. Men det är väl då det enda jag kan glädja mig åt... Buhuhuhu.

Så nu skall jag först njuta dagens första kaffe (ja fuskade litet innan och värmde upp gårdagsskvätten men de räknas inte) sedan skall jag krypa ner i sängen med min nya bok. Lite nytta skall man väl dra ur en förkylning.

Bäst idag måste vara att vi efter att familjen återigen besökt biblioteket (dessa tredagars lån kan bli tröttande) för tredje gången denna veckan beslöt att åka till närmsta bokbutik då vi de böcker vi sökt varit utlånade. Väl där köpte vi en packe böcker (pocket böcker och även inbundna börker är ju faktiskt rasande billigt nuförtiden) att avnjutas innevarande vecka. Vi är ju barnfria denna veckan så då får man passa på.

Själv köpte jag mig en Stepeh King bok. De var länge sedan ja läste något av honom så jag ser fram mot det. Anledningen till att ja återupptäckte King är att man på Showtime igår visade alla 6 timmar av  "pestens tid". Så nu skall här läsas med iver. Boken skall dessutom vara en av hans bästa verk (står så på baksidan, och de skulle väl inte ljuga om en sådan sak)."Hjärtan i Atlantis" heter verket iaf.

Föresten kom min älskade dotter på förstasidan i lokalbladet idag under rubriken som handlade om Elfsborgsdagen. Om lokalbladet hade vett och hyfs nog att uppdatera sin hemsida under helgen kunde ja visat ett vackert kort.. men d gör d inte så ni får tro på mitt ord. Vår scanner är trasig så...  Det var en stor bild på dottern och hennes kompis Becka. De var gulsvart sminkade i ansiktet. Skojsigt. Nu hänger bilden på kylskåpet.

Vi var hela familjen på Elfsborgsdagen på Borås djurpark igår. Ett småputtrigt arrangemang där vi kunde titta på djur i bur och spelare bakom bord. Spelarna satt där för att skriva autografer och vara sällskapliga. Äldsta dottern stalka sin vana trogen spelare nr15. Fasen vad trött karln måste vara på henne hahaha

I det hela en mycket trevilg dag. Men nu til min senaste observerade observation. På djurparken finns det speciella små stugor där man kan grilla korv eller dylikt. Så bra säger ni. Jo säger jag. Men ja stod utanför och försökte hålla ett öga på vardera barn som fortfarande är i den åldern att de behöver ögas på. Som vanligt har jag bara två ögon och tre barn i åldrarna 3,5 och 9. Ekvationen går inte ihop kan jag meddela. Men till saken.

Vi kan ju alla hålla med om att grillning brukar vara mannen i husets uppgift. Av någon märklig anledning är det mannen i familjen som skall stå med stekspaden i högsta hugg och svartsjukt bevaka köttbitarna, grillpinnarna eller folie knytet på grillen. Från kalla mars till ännu kallare September står han där i sitt förkläde och brukar brutalt och omedelbart våld på köttet. Allt medan hustrun/flickvännen/fästmön/sambon/särbon tar hand om avkomman (barnen alltså). Men inte när det gäller korvgrillning.

Är det så att männen anser just korvgrillning för simpelt att ägna sig åt. Är det köttets form som inger ångest att utsätta dem för extrem hetta? Vart jag än såg fanns män, dessa ideliga män som passade barnen, satt, stod eller promenerade omkring. Allt medan de allt för små grillstugorna packades allt tätare med korvgrillande, rödögda (det ryker och osar en hel del i en sådan där stuga) hostande kvinnor.

Man undrar ju varför det inte passar herrarna att grilla just korv.  Själv föredrar jag en god pizza från närmaste kvarterskrog.

Var det någon förutom mig som trodde på att det skulle vara genomförbart att klippa pälsen på en katt bara för att man har köpt en speciell djurtrimmer? Tja nu vet ja iaf att den trimmern inte biter på Lancelots päls. Troligt behövs en kraftigare doning. Typ häcksax eller motorsåg.
 
Vilket fall som helst så lämnade trimmern inga synliga spår i pälsen på sagda katt. Faktískt inga spår överhuvudtaget. Det enda som man kunde se var rivmärkena på mig. För sådana fick ja. Att katten var sammarbetsovillig kan man försiktigt säga. Sällan har så mycket kraft lagts ner på något så resultatlöst.

Det får bli den gamla hederliga saxen även i fortsättningen. så det så.

Min hulda maka kom nyss hem med ett nyinköp ting. En elektrisk hårklippare för husdjur. Som en vanlig trimmer fast med lite grövre bett och betydligt tystare. Nu vet ju inte jag hur det ligger till med våra katters förmåga att läsa, men jag har alltid gjort det enkelt för mig själv och helt rått räknat bort deras språkliga förmåga och utgått från tanken att de endast pratar kattska. Men nu börjar jag tvivla på att saker och ting är så enkla. Man kan börja tro att katten både kan läsa och förstå vad som står på förpackningen. På engelska dessutom.

För ända sedan trimmern kom in i vår lägenhet, alltså pre den var uppackad ur sin lilla låda, har den långhåriga katten (Sir Lancelot) legat och skickat dolska blickar från under köksbordet. Man kan ju faktiskt tro att han vet vad och vem som kommer råka i närkontakt med denna tingest. Vår korthåriga katt (Chips heter hon. Jag tänkte först att den andra katten skulle heta dipp, men han var redan vederbörligt döpt när han kom till oss, men för att återgå till historen...) bryr sig inte alls. Hon sitter i fönstret och lapar sol som hon brukar. Allt medan Lancelot (som är MYCKET långhårig för att inte säga Väldigt Mycket LångHårig) kryper allt längre in under köksbordets skydd.

Jag misstänker att Lancelot är mycket medveten om att hans päls består till 68% av tovor och att resten behöver befrias från "nästantovor". Jag misstänker även att han kanske inte kommer medverka frivilligt till kommande uppdrag. Ungefär som när han skall ducha. Medan Chips tålmodigf väntar ut intvålandet och ursköljandet så river Lancelot upp himmel och jord och skulle säkerligt ropa på polis, åklagare, brandkår, veterinär och JäMo om han bara kunde.

En spännande dag detta än så länge...

har vi gott om i köket. Som ett lite moln av pigga och nytra rackare flyger de kring vasken och håller mig sällskap när jag kokar mitt morgonkaffe. Nu är ju jag inte lika lustfylld när det kommer till vår avslappnade samvaro som de verkar vara. Ärligt talat önskar jag deras omedelbara död, eller att de åtminsone hoppar på och överfaller grannen istället för att hemsöka vårt vackra hem.

Jag har en svag misstanke, eller snarare en till vetskap gränsande aning att de små gynnarna har slagit sig ner i vårt kök på grund av de äpple soh banan skal som barnen lämnat litet nonchalant i skräppåsen under vasken. På grund av detta så får jag börja min dag med att slänga skräp. Ingen bra början.. men nu kan det bara bli bättre.

Idag kan jag glädja min omvärld med en blixtrande huvudvärk. Så passande på en torsdag. (Tor, åskans gud.. ja ni fattar LoL). Vad detta obehag kommer från vet ja inte. Kan säkert ha något att göra med att gårdagen var som den var. Eller också har det inget alls med detta att göra. Inte vet ja som sagt.

I vilket fall så har vi återigen varit på biblioteket eftersom det endast är tredagars lån på de filmer vi lånade åt barnen förra gången. Och ja kom på en annan knepig grej med bibliotek. Lokalen tycks dra till sig de halta och de lytta.

Man kan alltid finna minst ett eller två "original" på ett biblioteket. Gärna skäggiga män som pratar högt för sig själv. Eller märkligt klädda kvinnor med en doft av äggskal och katturin runt sig.

Det erkar som om dessa sammhällets utstötta finner ro och skydd på biblioteket. Likt en modern kyrka eller något liknande.

Jaj, idag är det fotbll på tv igen. Så har ja något vettigt att göra i minst två timmar iaf.

Tja. vad säger man. Gårdagen började bra och slutade illa. Illa och illa förresten. Den slutade i moll iaf. Såpass mycket moll att ja va tvungen att ta en "bilpromenad" ända bort till vårgårda. Kort sagt så va gårdagen ingen höjdare.

Det är konstigt va lite onyanserad kritik och vettlöst misstroende kan göra. Man blir liksom... tja... brinnande självömkande på något sätt. Det är konstigt hur en del människor anser sig ha rätten att vräka ur sig vad skit de än vill. Att vissa människor orkar ägna så mycket tankemöda åt katastroftänkande. Hur vissa människor tror sig ha rätten att dra sina egna slutsatser utifrån sina egna bristfälliga observationer.
 
Ja, ja låter bitter ja vet. Och till viss del är jag det. Men samtidigt får jag väl acceptera att en del människor har bestämt sig för hur jag är, och inget kan ändra på deras åsikt. Så ja får lägga ner mina försök att korrigera deras skeva bild av mig.  Ven vetr, ja kanske slutar bli sårad av deras tirader.

Kom inte nu o säg att jag/vi inte tar ansvar för att hjulen skall rulla i Sverige. Ja vet inte nån som konsumerar lika mycket som vi. Inte me så lite pengar till förfogande iaf. :-)

Kom på att detta jag håller på med måste räknas till gräddan av "pretentiösm". Släng in hybris och en bild av en männska som tar sig på allt för blodigt allvar så fram träder en bild av den ambitiöse bloggaren. För ärligt talat. Vad är det som får mig att tro att någon överhuvudtaget är ens det minsta intresserad av mina tankar, åsikter eller ens mitt jäkla liv.

Kort sagt faller det hela till slut under humorkategorien.. Igen.

I dag måste "bäst idag" vara att jag såg min gode vän motionera. Att det sedan sammanfaller med humorkategorien gör inte det hela mindre bra.

- Mr E....son, ja flabbar fortfarande! ;-)

Visst är de härligt att få vältra sig i dylik smörja. Få kräkas upp diverse floskler och låtsas att de betyder något. Om man bara står på sig tillräckligt länge så blir man kanske trodd på. Eller är det verkligen så enkelt? Bara man lyckas erbjuda en produkt betyder det ju inte att den behövs. Om nu nån människa tycker att pretentiösa ting är viktiga och fina så kanske man kan leva med att det inte är så på riktigt.

Ilskan är kritvit. Kalla fingertoppar, bultande puls. Att inte låtsas om den gör sig inte. Den pockar på, stilla i bakgrunden. Likt ett lock på en bråddjup brunn. Skifta inte läge om taget. Håll hårt i din tanke. Den ljuva tanken på lugnt och annat. På värme, på bräddfull bägare. Vårt enda mål med ilskan kan bara vara att bli ett. Samma tanke, samma mål. Ilskan är kritvit.

Jag köpte en cigarr idag. Och en cigarrsnoppare. Äntligen. Cigarren får vila i sitt plåtfodral till en dag med solsken. Men ja snoppade ändå en av de billiga 10kronors cigarrerna ja har liggande och avnjöt på balkongen. Lite besk va den, men va begär man för 10 spänn. Nu fattas bara en humidor. Men var sak har sin tid.

Även om ekonomin fick sig ett uppsving efter att vi kollat över vår skrala ekonomi och gett den ekonomisk första hjälpen med ett nytt lån så har man ju inte råd med hur många exceccer som helst.

Sedan va vi nere i stugan och plockade våra egna äpplen. Gott gott. På vägen hem träffade vi helt plötsligt på en av mina bästa vänner. Har var ute och motíonerade. Ja du galna värld.

Det står en permobil utanför på gården. Ni vet en sådan där moped med tre hjul och ett litet tak. Den har stått där så länge ja kan minnas. Nu har någon ovänlig själ puttat ner den för backen utanför porten så att permobilen står med nosen rakt ner i ett buskage.

Kan inte hjälpa att ja lurar på vems den är. Kanske är ägaren död sedan länge. Kanske inte i kondition att åka på utflykter med permobilen längre utan får nöja sig med dagliga,korta, besök av hemtjänsten. Sätet är bortlitet ser jag. Min hulda fru påstår att det varit så länge. Jag tror henne.

Jag lurar på att dra upp permobilen ur buskaget och ställa tillbaka den jämte porten. Men vågar inte. För man kan ge sig 17 på att så fort man börjat dra upp permobilen så kommer någon vän av ordning utfarande och påstår att det är jag som puttat bort den, eller att jag försöker stjäla den. Varför jag nu skulle göra det. Så jag låter den stå, väntar på att vaktmästarna skall ställa tillbaka den, eller låta forsla bort den.

D e synd egentligen. När ja va liten ville ja ha en just sådan, blå permobil. Jag förökte i 10års åldern övertala mina föräldar att de skulle lova köpa en sådan när jag väl fyllde 15. Som tur gjorde de inte det, för när ja väl kommit upp i moppeålder ville ja verkligen inte ha en sådan lytesbil.

Men nu vore d tokcrazy att ha en sådan att puttra omkring i. Så därför tittar ja alltid litet på permobilen när ja går förbi. Men ja gör inget åt de. Som med så mycket annat i livet man låter bli att göra fast man vill.

Halmstad - Elfsborg 1-1. Vissa dagar vill det sig inte.. alls :(

Halmstad-Elfsborg 0-0 i halvtid. Men snart MÅSTE ju Elfsborg få in den. Allt talar för att det är så eftersom Efsborg är riktigt, redigt mycket,mycket bättre.

Jaha, så har en dag till gått och lagt sig till ro i kvällens varma famn. Idag har ja hunnit med en hel del. Läst, ätit, tagit mig en tupplur, vart på biblioteket och lånat en massa böcker.

Nåstans i mitten av allt de där ringde min arbetsgivare för att kolla att allt e ok me mej, D e d fick hon reda på.

Nu kommer snart veckans Elfsborgsmatch på tv. Bara en sån sak.

Kort sagt en än så länge hygglig dag.

Bäst idag än så länge får väl vara att jag fick använda ordet "implementera" i en mening. Trodde aldrig det skulle komma till någon användning hahah.

i dag är inget bäst. Men då kan ju allt bara bli bättre. Och det får väl räknas till det bästa idag :-)

Denna söndagen får jag räkna till mellandagarna. Ingen ro till nånting. Varken till slummer, läsning eller tv-tittande. Bara ett långsam, dovt muller i bakgrunden. Precis som från manskirnummet på en stor båt. Inte riktigt störande, bara närvarande.
 
Men det har jag ju lärt mig, att sådana här dagar är svåra att undvika. De är till för att de andra dagarna skall vara desto bättre. Eller sämre. Man sitter av tiden liksom, väntar på bättre tider. Så jag låter tiden och världen gå. I morgon blir allt bättre. Tror ja.

blixtrande öga... I dag ger världen ett intryck av att visa sig från den vackra sidan. Solen skiner lite lagom, vinder blåser åt rätt håll, morgonen bjöd på iskall prakt til morgonkaffet. Inte illa alls. Under dagen har jag hunnit med att både sova middag och ännu en gång hjälpa sv¨ågern med datorn. Som vanligt såg problemet värre ut än det var. Lösningen fanns, som alltid, på nätet och kunde utföras efter en bagatellartad sökning på min gode vän google. Så nu sitter jag och lurar på att ta mig ett varmt, avkopplande bad.

Kanske dags för en snabb kopp kaffe före. fast å andra sidan borde jag nog passa mig för atrt dricka för mycket kaffe, så atrt jag inte åker på en sådan dundernojja som igår. Jag har fortfarande ont i kroppen efter gårdagens anspänning. (får förklara det dår litr närmare snart kan ja tro).

I vilket fall som helst är mina problem aldrig värre än att man kan lösa dem. Tror ja...

Dammiga tankar. Sanna tankar. Tomma andetag. Smärtor som kommer hem och hälsar på. Smärtorna sätter sig i min soffa, slänger upp fötterna på mitt nydammade bord. De bosätter sig i mitt hem. Värkande längtan. GÅ, skriker jag. Gå bort. Stick. Du är inte välkommen här. Smärtan grinar mot mig. Skrattar tyst. Jag slår mot dem med tomma händer. Längtan släntrar bort till byrån. Tar min fjärrkontroll till tvn. Jag äger längre ingenting. Smärtan och längtan är kusiner och de har bestämt att de äger mig nu. De tar sakta ifrån mig min tanke. Min själ och mina skäl. Längtan vet så väl hur jag lider. Längtan ropar på smärtan.
- Titta på honom, skrattar de. Titta på hur han vrider sig. Som en mask på en krok. Deras skratt ekar bland mina dammiga tankar. Skramlar runt i mitt tomma bröst som vasslipade nubb.
- Hahahahah, han gick på den lätta. Deras fotsteg har varnat mig. Men de ringde aldrig på dörren. De bara steg på. Längtan kom först. Han gled in medan jag låg i badet. Medan jag låg o tömde hjärtat på tankar länsade han mitt kylskåp, drack upp mina öl och min mjölk, hällde ut jorden från mina krukväxter. Sedan ringde han, med min telefon, sin bäste vän smärta. Lagom till att jag klev ut ur badrummet kom smärta in. Två oinbjudna snyltgäster. De två plågar mig till sängs. De försvinner och jag kan andas ut. Ända tills deras fader mardrömmen kliver upp ur sin grav, stinkande och mörk. Mardröm om borttappad chans.
 
Dammiga drömmar. Tankar som fastnat i en dåtid. Omöjliga drömmar. Otillåtna lustar. Dammiga tankar på ouppnåeliga ting. En känsla i magen. Eller är det en brist på känsla? Är smärtan ingen känsla utan en brist på sådan? Bortdomnat kön. Utan framtid eller lust till liv. Ingen medicin för det inte. Ett torkat hjärta, musvingar som slår i mitt bröst. Världen saknar min lycka. Jag saknar min värld. Dammiga värld.”

Min kärlek till dig är ingalunda ren. Min åtrå är sällan fri från synd. Min kärlek är uppblandad med svett, synd och stank. Dina länder minner mig om dina kroppsvätskor. Ditt leende påminner mig om vårens dofter. Vätskans doft.  Dina starka bröst jagar mig. Är du allt som livet var? Ser det kalla blodet ut som dit varma kön? Rinner ditt kön i min kropp, i min ande? Hud, avskalad från det nakna köttet. Sprickande knoppar. Du har blivit en sjukdom, livsfarlig för mitt system. Ditt avstånd växer med min lem. Min svaga lem växer på dig, genom dig. Tvätta mitt sinne. Svalka min kropp med din tänkta mun, med din tänkta tunga. Vita tänder mot min hud. Rädda min själ. Bädda min själ. Rädda själ. Rädd själ. Svala lakan. Din röst smeker min dröm. Allt förbi. Du förbi. Ren kärlek. Ren avvund. Avvund till den tänkte näste. Den som finns, men inte just nu. Som sitter, men inte nu. Du och den värme du sparar till denne man som inte är jag. Den kyla du ger mig. Ren kärlek. Smutsig tanke. Min tanke. Jag ger dig min tanke. Det blir din tanke. Jag ger dig min kärlek. Det blir din kärlek

---

den höga, klara höstluften måste var det bästa idag.

Konstigt nog känns det bra med fredag även fast jag är sjukskriven. man kan ju tycka att det inte borde spela någon roll när man är ledig hela veckan men när fredagen kommer smyger den där trevliga helgkänslan på en ändå. Inte mig emot. Jag tackar och bugar eftersom jag är såpass förtjust i den känslan. Att man sen slipper den otrevliga söndagsångesten i slutet av helgen gör det hela ändå bättre.

Bäst idag måste helt enkelt vara Elvis dokumentären på kanal 1 i kväll. Tror ja.

Än en gång hr mina medmänniskr slagit mig med häpnd. I går morse flög ryktet om gratis bensin likt ikaros runt staden. Det var ett välkänt bensinbolag som erbjöd gratis bensin under en timma med start klockan 12.00. Eftersom den aktuella tappen ligger precis jämte vår humbla boning kunde jag se hur människor stod i kö för denna dyrbara gåva. Nu till häpnaden.

Uppgifter i lokalpressen gör gällande att de första köande var på plats redan vid halv 7 snåret på morgonen. Ha nu i minne att jippot startade klockan 12.00 Jag kunde med egna skåda den kilometerlånga kön. Hur kommer det sig att dessa människor så hett traktade efter en full tank bensin. De första stod alltså i närmare 6 timmar i kö för detta. Men.. om d nu har så gott om tid, och så litet att göra. Till vad och vart skulle de senare köra med denna bensin? För om de kan stå i kö i så månag timmar en helt vanlig vardag så kan d väl inte behöva åka nånstans överhuvudtaget. Inte med bil iaf.

Jag vill på inget sätt förringa dessa männskors gärning, deras roll i historien. Men.. ärligt talat. 6 timmar för gratis bensin. Är det värt väntan? Totalt fann, återigen enligt lokalbladet, 189 kunder bilen fulltankad med gratisbensin. Jag vill inte på något sätt heller låta påskina att min egen tid skulle ha större betydelse än dessa tålmodiga själar. Men kom an. 6 timmar i kö. Nämnde jag att det både blåste och regnade? Det är säkert jag som inte fattat något grundläggande i detta upptåg. Men ärligt talat. 6 timmar. För att spara 600 skr. Med en snabb blick på den egna ekonomin finner jag att vi i vår glada familj inte skulle tacka nej till en extra 500-lapp i plånboken. Men inte fasen skulle jag sitta i en bilkö i 6 timmar för att spara in denna summa.Hjälpe denna värld.

Fasen, sovit bort nästan hela dagen. O jag som hade sådana stora planer för denna dagen. Det var ju idag jag skulle göra allt det där viktiga jag inte gjort andra dager. Som att leta upp mitt borttappade läkarintyg, ringa några synnerligen viktiga telefonsamtal, börja motionera, börja en ny diet, titta på alla filmer jag inte hunnit kolla in än, läsa den där pregnanta, vikiga boken/böckerna. För att bara nämna lite av de saker jag skulle gjort under förmiddagen. Nu blev det inte så.

Eftersom jag satt uppe halva natten och bedyrade min kärlek till min bättre hälft var jag litet nanig i morse, så efter morgon teet lade jag mitt trötta huvud att vila på kudden. Som genom trolleri hade redan hela dagen gått när jag vaknade nästa gång. Där ser man hur kärleken kan ställa till det :-)

Lurat ett tag på att städa upp och sortera på ena datorns hårddisk. Men d får va. Lurade ytterligare ett tag på att sortera dvd-filmerna. D får va. Denna dagen kommer alltså gå till historien som en av d mindre viktiga dagarna när jag en dag summerar mitt liv. Men i morgon, då djäklar skall d bli fart..

I vilket fall MÅSTE jag hitta mitt sjukintyg. Eller helt enkelt ta mössan i hand och be om ett nytt. D blir en fattigt tillvaro för mig o familjen annars.

Bäst idag måste vara Elfsborgs 1-0 vinst mot Gefle, solen och Peter LeMarcs nya version av "mellan dej och mej" på delad första plats. Svårt att rangordna mer än så. Plus att mitt magonda gick över. Nu har ja bara onst i skallen, o d e ju inte så farligt :-)

att man inte kan somna när det vore det bästa för att få tiden till ett tillfrisknande avkortad. Men då är det bara att ligga o stirra i taket eller ner i kudden som gäller. Men ja ger mig inte. Jag SKALL kunna sova bort magbesvären. D ska gå.... Men ska d vara såhär så hinner jag ju för tusan bli frisk innan ja somnat....

...får väl det faktum att solen skiner, trots magbesvär, räknas som dagen bästa.

För det har jag. Fått antingen magkatarr eller magsjuka.  Vilket fall som helst mår ja tjyvtjock just för tillfället. Man kan väl för att utrycka sig milt säga att jag "utryckt mig" både här o där. Svårt att veta om man ska sitta eller stå så att säga. Så säger ja inte mer. Illa mår ja iaf. Ska föröka tryckaner litet vatten o sedan stupa tillbaka i säng. Synd på så bra väder som vi har idag men vad gör man inte för hälsan :-)

nyttig har jag varit idag minsan. Både planterat buskar med rasande fart och hjälpt svågern med datorn. Inte för att det var något svårt men i vilket fall som helst så fick ja ju gnugga geniknölarna litet mer än vanligt iaf.
 
Idag blev vi barnfria igen. Det är alltid lite svårt att koppla ner till att bara vara jag och min hulda fru från att varit 8 personer i familjen de senaste dagarna. Men men, om en vecka är vi fulltaliga igen förutom min yngste son och min dotter. Nä... upp tidigt i morgon så nu får det väl anses vara en bra tid att krypa till kojs. Natt.

Jaha så va d söndag igen. Fasen vad veckorna bara rusar fram. Tycker d känns som om d va söndag senast bara för två tre dagar sedan. Ment rent bevisligen vet ja ju att de var.. tja.. minst en vecka sen senast :-)

Slöa och titta på tv står på schemat. Men först ska ja till stugan för att planera en buske. Bara en sån sak. Så nu e ja på språng...

Visst är det konstigt att även fast ja e helt slut i knoppen så finner jag mig själv framför datorn där ja sitter och pillar o petar på min hemsida. Som om det egentligen spelar någon roll. Kul att perfektionisten i mig visar sig nån gång. D va ett tag sedan sist ;-)

Nä nu ska ja släpa mig till sängs för nu e ja trött.

Så d så...

Joföresten. Love Hurts med Gram Parssons och Emmylou Harris måste väl ändå vara dagens bästa.

I dag är det bästa med dagen att alla mina nära och kära är samlade i vårt hem. Inte helt vanligt.

Jaha, så va man ute i världen igen då. Provade en annan blogg tidigare, men eftersom den segade och dumma sig bytte jag hit istället. Så får vi se hur detta funkar. Tanken är ju liksom att det skall synas vad  man skriver. Fast om jag betänker att min hulda hustru just nu befinner sig i tvättstugan några hus bort känns de som om mina problem med en blogg är kraftigt i den lägre divisionen av möjliga vardagsproblem. Förövrig börjar jag bli en fena på att lyckas undvika tvättstugan. För ärligt talat, finns det något tråkigare än att tvätta. De skulle va diska i så fall, men d har vi ju en sån fin liten maskin till, så det återstår ju bara att plocka i och ur. Nu vet ja ju att man har maskin även till att tvätta (riktigt så länge sedan var det inte jag tvättade senast) men det är så mycket mer som skall till. Sortera, centrifugera, vika ihop osv osv.

Jaja, nog gnällt över det. Min envisa förkylning börjar ge sig iaf. Alltid något att glädja sig år.

Välkommen till min nya blogg!